1668
Juni: Fjäringsting, fokus Åsen
September: Extra ordinarie ting i Älvdalen
Rannsakning i Lillhärdal med underlaget från Älvdalen som grund.
December: Ordinarie ting där nya trolldomsanklagelser rannsakades. Handlingarna skickades till hovrätten för fastställande av domarna.
1669
mars: häxhysteri i Mora
19 maj verkställs de första dödsdomarna i Älvdalen.
12 augusti: första trolldomskommissionen anländer till Mora.
Petrus Fontelius utses till präst och dekanus i Gävle församling. (Han tjänstgjorde som assistent åt ärkebiskopen i Uppsala och skulle övervaka präster i Gästrikland.)
1670 Häxbönen börjar läsas
Hysterin nådde Leksand, läs mer.
20 februari: Allmän böndag där man ber om beskydd mot trollpackor och Djävulen.
Hösten: Ernst Creutz utses att leda en andra trolldomskommission för Dalarna
1671
Januari-Februari: den andra trolldomskommissionen i Dalarna rannsakar i Rättvik, Leksand, Mora och Älvdalen
Februari: rannsakningar i Hälsingland. Dödsdomar från Ovanåker skickas till hovrätten.
5-6 september: De fraudibud diaboli av Nikolaus Johannis Rudbeckius, Laurentius Aroselius och Johannes Rudbeckius d.y. Synodaldisputation,med respondenten Samuel Lodigius. Där avkrävdes bättre bevisning för fällande av dem som anklagades för att vara häxor. I skriften fördöms vattenprovet och tortyr vid rannsakningarna, och ifrågasattes på psykologiska grunder likaså frivilliga bekännelser. Denna avhandling skulle senare åberopas ofta och utmynnade så småningom i att häxprocesserna fick ett slut.
1672
April: Hovrätten dömer två som nekat till döden, bl a Märet i Lillhärdal.
Maj: 8 avrättades i Ovanåker. Vid nästa ting dömdes 19 personer till döden i Ovanåker och Alfta.
Oktober: Ny trolldomskommission tillsätts för att utreda mål i Bollnäs, Alfta-Ovanåker, Järvsö och Delsbo. Kommissionen leds av Gustav Rosenhane. I Bollnäs döms 10 av 40 till döden trots att de nekar.
24 november: Karl XI blir myndig.
Gustav Rosenhane begär preciserade instruktioner av kungen för handläggningen av trolldomsanklagelser. Detta leder till att dödsdomar utfärdade av hovrätten upphävs. Pastor Fontelius i Gävle utses att ingå i trolldomskommissionen.
18-20 december kröns Karl XI till kung i Uppsala i samband med detta hålls en riksdag där bl a Lars Elvius medverkar.
1673
Trolldomskommissionens reglemente fastställs.
Under sommaren åker Karl XI på Eriksgata.
Trolldomskommissionen är oenig. Kolla underlagen Erik Nerbelius.
Enligt uppgift slutar pastor Fontelius läsa häxbönen. Han uppges även ha bidragit till att två häxanklagade i Valbo slapp straff.
I Ockelbo pågår flera ärekränkningsmål efter trolldomsrykten.
Svea hovrätt begär att en kommission ska tillsättas för Norrland. Under julhelgen tillsätts en kommission med representanter från olika orter i Västerbotten, men den hinner inte inleda sitt arbete.
1674
I slutet av mars tillsätter kungen en annan trolldomskommissionen för Norrland som spänner över i stort sett hela norra Sverige och leds av Carl Sparre. Den har 20 ledamöter. I december delas den upp i den norra och södra trolldomskommissionen.
Påsken 1674 hade trolldomshysterin fått fäste i Gävle.
6 april: Pastor Fontelius begär att trolldomsanklagelserna mot hans hustru, Katarina Bure, ska prövas av domkapitlet.
I juni biföll häradstinget att kyrkoherden i Ockelbo får hålla förhör angående trolldomsanklagelserna.
Under sommaren börjar anklagelserna i Stockholm. En åttaårig flicka, som flyttat från Hälsingland, anklagar Brita Sippel. Anklagelserna tystas ned.
När julhelgen kommer har trolldomskommissionen i Norrland hört 150 anklagade varav 48 döms till döden. För att effektivisera arbetet uppmanas prästerna göra förteckningar över misstänkta trollkonor och uppmuntrar till att få fram erkännanden innan kommissionen börjar prövningen. (Källa Marko Lamberg sid 87)
1675
I februari inleder trolldomskommissionen rannsakningarna i Gävle. Den 3 mars avkunnades dödsdomar som verkställdes den 6 mars. Den 9 mars dömdes Katarina Bure till döden i sin frånvaro, men då hade hon flytt från Gävle. Den 20 april dömdes Gävlepojkens mor till döden för trolldom och äktenskapsbrott.
Den 8 maj hölls Valborgsmässorådstuga i Gävle där Carl Larsson Sparre deltog.
”Vid rådhuset sa Sparre ”jag avskyr att notera att burskapet väljer att anklaga Petrus Fontelius för vissa handlingar som han har begått och att propagandan går ut på att skaffa en ny präst. Denna viktiga fråga måste mogna med eftertanke och inte beslutas så hastigt ”. Med detta skällde landshövding Sparre ut upphovsmannen Falck för sådana idéer. Guvernör och landshövding Sparre fortsatte med att säga att han vidare var medveten om ”att ett stort missbruk hade rotat sig i staden i de beklagliga trolldomsanklagelserna. I det att en mängd barn i staden hade samlats för att förtala en och annan oskyldig och hederlig kvinna. Men landshövdingen finner inte barnens vittnesmål och anklagelser trovärdiga. Han fortsatte ”Men bör detta onda beteende få vinna framgång?
Landshövdingens yttrande skickades till kungen och inquisitionen i Gävle avbröts. ”
Källa: Gävledraget
I maj flyttade Johan Griis (Gävlepojken) till Stockholm och under våren inleddes rannsakningar.
Kämnarsrätten i Stockholm förstärks med assistenter i form av stadens borgmästare, en rådman och två kyrkoherdar.
Oktober: kungen beordrar biskop Johannes Terserus (han ersätts av Olof Svebilius då biskopen vägrar delta), borgmästare Olof Thegner och stadens prästerskap som en kommissorialrätt ska bistå andra domstolar med rannsakningar av trolldomsanklagelser. Den 22 oktober inleds rannsakningarna i Katarina kyrka.
1676
I brev daterat den 23 maj 1676 tillsätter kungen en kommissorialrätt. Samtidigt överförs domsrätten gällande de trolldomsanklagelser som tidigare hörde till Svea hovrätt till denna domstol. (Källa Marko Lamberg). Ordförande för Uppland och Västmanland: Andreas Stiernhöök (tidigare tjänstgöring i Norrlandskommissionen där han förhöll sig misstrogen till anklagelserna.) Första sammanträdet äger rum den sista juni kl 8 på morgonen.
Sex präster deltar i kommissionen varav Carl Carlsson deltagit i den ”förstärkta kämnarsrätten”.
Sekreteraren Wilhelm Julius Coyete representerar det kungliga kansliet och blir ordförande för Stockholmskommissionen. Han hade tidigare ingått i Norrlandskommissionen.
Protokoll från den 30 juni 1676 – 3 juli 1677 finns bevarade.
24 juli, rätten beslutar enhälligt att Malin Matsdotter ska brännas levande.
Den 8 augusti 1676: Johan Griis (12 år) döms till döden. (Leufstadius, Noraeus och Sparrman vill låta honom leva och istället straffa honom genom piskrapp.) Urban Hjärne är inte närvarande.
9 augusti 1676: Agnis Johansdotter
Följande tror inte att Agnis är en trollpacka: Bromsen, Leufstadius, Noraeus, Bezelius, Austrel, Kanterhjelm och Bergius. Medan de flesta ändå vill utdela kroppsstraff anser Noraeus och Bromsen att hon inta alls ska straffas.
Chronander anser att dödsstraff inte ska utmätas men att misstankarna mot henne är så massiva att hon ska få ett strängt kroppsstraff.
Bromell och Carlsson förordar dödsstraff
Coyete menar att hon ska underställas Guds dom.
14 augusti: Medan majoriteten vill fälla Dufvans Margareta anför Chronander, Leufstadius och Noraeus avvikande mening. (Varken Bezelius, Bergius eller Hjärne är närvarande.) Dom: kroppsstraff och förvisning.
15 augusti: Coyete menar att domen mot Dufvans Margareta var för lindrig. Noraeus opponerar sig eftersom tidigare bekännelse framtvingades genom tortyr och därför inte väger tungt. Majoriteten förordar dödsdom. Fyra anser att Margareta är oskyldig. Chronander vädjar fruktlöst till regelverket som tagits fram för Norrlandskommissionen.
Det beslutas att Dufvans Margareta, Gävlepojken och Karin Ambjörönsdotter ska avrättas den 26 augusti. Överståthållare Rålamb får majoriteten av domarna att skjuta upp avrättningarna.
I slutet av augusti återvänder Hjärne till Stockholm. Leufstadius och Noraeus informerar honom om vad som förevarit. Tillsammans besöker de fängelset och förhör Dufvans Margareta och Karin Ambjörnsdotter.
29 augusti: Noraeus presenterar en rapport och menar att Dufvans Margareta ska frias i enlighet med den första domen. Ingen ändring kommer till stånd.
30 augusti: Höststorm i Stockholm. Endast Chronander, Hjärne, Bromell, Bromsen, Bergeius, Noraeus och Leufstadius tar sig till Södra stadshuset. Deras diskussioner protokollförs inte.
4 september: Vittnesmålen blir allt märkligare. (Marko Lamberg sid 221)