Förvaltning av dödsbodelägarna – Ärvdabalken 18:1 lyder: Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör dödsboet. Åtgärder som inte […]
arv
Bristbo
En av de första frågorna vi ställer när vi får uppdrag att handha boutredning är om boets tillgångar täcker skulderna. Ärvdabalken 20 kap 8 a § Räcker den dödes tillgångar eller, när han efterlämnar maka, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorättsgods inte till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och […]
Ang dödsbo efter nordisk medborgare med hemvist i Sverige
Allt fler frågor handlar om utländska dödsbon. Vi har tyvärr inte möjlighet att ge gratis rådgivning. Genom den här bloggen hoppas jag däremot att vi skall kunna vägleda läsaren vidare. Lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare som hade hemvist här i riket mm § 1 Hade dansk, finsk, isländsk eller […]
Tänk efter före (vidare steg del 16)
Det är märkligt att vi är så oförberedda på döden. Det enda vi säkert vet om livet är att vi alla kommer dö en dag. Livet rusar på. Tiden för att ta reda på vad som händer om Du eller Din livskamrat avlider vill aldrig infinna sig. Om… varför vågar vi inte säga när? Vi […]
Vad händer med egendomen efter bådas bortgång? (Del 6)
Om både Anna och Bertil har särkullbarn, inga gemensamma barn och inget testamente ärver de inte någon egendom efter varandra. Den först avlidnes barn får ut hela sitt arv vid dödsfall ett. Vi antar att Anna äger egendom motsvarande 2,1 Mkr och att Bertil äger egendom motsvarande 700 kkr. Hur stor andel av makarnas gemensamma […]
Nyttjanderätt (Del 5)
Myntet har alltid en baksida. De flesta vill att den efterlevande maken skall kunna ”sitta kvar i orubbat bo” som de säger. Vad menas med det? Tidigare var det vanligt att den efterlevande maken satt kvar i orubbat bo. Barnen hade egentligen rätt till sina laglotter – men den efterlevande hade inte råd att lösa […]
Äktenskapsbalken 12 kap 2 § (Del 2)
Den som läser mina krönikor och min blogg har väl inte undgått att förstå att gifta makar där båda har särkullbarn inte ärver något efter varandra. Jag har även varnat för situationen att den efterlevande kan tvingas lösa ut den först avlidnes barn. Något jag nog inte skrivit så mycket om är 12:2. ”Vid bodelning […]
Laglott ur ett internationellt perspektiv
I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder. Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott. […]
Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan
När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det. Minns ni […]
Juridiska formuleringar och dess betydelse i praktiken
Ibland blir jag fnissig när jag läser rättsfall. I juristernas värld är det viktigt att följa lagen – att utreda så att grunden för en åtgärd är rätt. Jag ska erkänna att det var mitt problem när jag satt ting. När jag hittade en lösning som fungerade för alla inblandade ville jag genomföra det […]