Det finns ett foto av mig och min gammelmorfar där jag sitter i hans knä. Han dog 1972, när jag var 3 år. Jag minns honom som väldigt snäll.
– Men du kan väl inte ha minnen från treårsåldern, säger du.
Jo, jag tror det. Jag har ett minne av att jag och min mor hade hälsat på gammelmorfar och att jag hade med mig ett halsband som han hade gjort till mig.
Anders var lantbrukare och gift med Hanna, som hade astma. De hade två barn; Hilbert och Edit. Hanna dog när mormor var 16 år. Anders gifte aldrig om sig. Hur tillbringade en änkeman fritiden?
När Anders dog hade han skrivit testamente till sina barnbarn. Det ledde till en konflikt mellan syskonen.
När jag var liten berättade mormor om hur Anders syster, Marna, och hennes man blev innebrända i Lunnarp den 5 maj 1913. Gammelmorfar berättade att hela familjen hade lyckats ta sig ut när Marna kom på att hon glömt Kaffekjelen. Hon rusade in – men då började taket att rasa. Hennes man tog sig in för att hjälpa henne ut. Utanför stod barnen och såg hur lågorna åt upp deras hem.
Den 14 oktober 2003 skrev Ystads allehanda en artikel om branden.
”En gnista från en skorsten räckte för att orsaka den värsta katastrofen i mannaminne i Lunnarp.
I år är det 90 år sedan en brand ödelade nästan hela den gamla byn. Två människor fick sätta livet till.
– De hade räddat allt och skulle bara gå in för att få ut hunden, berättar Tom-Eve Thuresson vars släkt kommer från byn. ”
”I Ystads allehanda 7 maj 1913 berättas om branden och de tragiska dödsfallen. Ett par hade räddat det mesta av sitt bohag, men mannen och hustrun omkom själva. ”Här syntes det som om hustrun gått i döden för att rädda gårdens hund. Hon fans död i närheten av hundkojan”. står det i artikeln där det berättas att mannen ”fann sin död i lågorna, då han var på väg att uppsöka sin hustru.”
”Branden fick ett mycket häftigt förlopp på grund av en storm som drog in från öster. De flesta husen var av korsvirke med halmtak och på kortare tid än en halvtimme brann det i hela raden av gårdar och hus: ”Väldiga rökmassor utbredde sig över näjden och förenade sig med de moln av sand och jord, som stormen jagade upp från de omgivande torra sandfälten. Ett hemskt skådespel!” skriver YA:s korrespondent.”
”Enligt referatet var brandorsaken oklar, men man antog att upprinnelsen var en gnista från en skorsten satt fyr på ett halmtak.”
Thom-Eve Thuressons farfar och farmor berättade bara indirekt om branden, trots att de förlorade hela sitt bohag.
”- Jag tror att han klandrade sig själv för att han inte lyckats rädda något i gården. Hade han bara haft en kniv på sig, hade han klarat att rädda sina älskade arbetshästar, säger Thom-Eve Thuresson…. Arbetshästarna som farfar gått och jobbat med fick de bära ut i bitar. Det var hemskt. Men det kunde gått värre än så. Ett av barnen räddades i sista stund av en brandhake.”
”Det berättas att äldre personer räddat sig ur sina brinnande bostäder genom fönstren. I skolorna pågick undervisningen och i sista stund hunno alla barnen ut ur det brinnande skolhuset.”
”Av tidningsreferatet framgår också att byborna hade försäkringar i Ingelstads och Järrestads brandförsäkringsförening.
Brandkårer från Smedstorp, Lunnarp, Stiby och Ingelstad bekämpade branden. En person skadades så svårt att han fördes till lasarettet i Simrishamn.
Även den ridande polisen från Tomelilla sattes in under branden, som lockade tusentals åskådare. ”
Juridiska frågor i boken;
– Laglott, arvstvist och familjekonflikter
– Borgensåtaganden
Frågor jag är nyfiken på att veta mer om
– Det sociala skyddsnätet i början av 1900 talet.
– Fakta om branden i Kverrestad
– Hur tillbringade en änkeman tiden?
– Stämmer det att det söps mycket och kan man ta reda på om Anders gick i borgen för sina vänner.
– Begravningsseder i början av 1900-talet (mormor har berättat att Hanna låg lik i ett rum där möblerna täcktes av vita lakan. På begravningsdagen bjöds på speciella begravningskarameller.)
– Vilket ansvar fick den 16-åriga Edit?