”Emedan man på intet sätt kunde få sanningen fram utav Knåpar Elin, ty befalldes hon i profossernas händer”, skriver notarien den 8 september 1668.
Vad var en profoss?
Enligt Annika Sandén var Profoss en låg befattning inom militären som hade i uppgift att utföra eventuella bestraffningar.
I korrespondensen i samband med tumultet 1667 omnämns profoser enligt följande.
16/3 1667 Instruktion varefter befallningsman Johan Arvidsson haver sig uti denna sin uppresa till Älvdalen att rätta och ställa. [Johan Arvidsson ska bege sig till Älvdalen så fort han får instruktionen. Där ska han först ge breven till Lars Elvius så att det till allmogen kan bli uppläst. Han ska sedan ta länsman och fjärdingsmännen till hjälp, liksom de två profosser som ska skickas med honom, för att ta reda på vilka som varit upphovsmännen till upploppet. Dessa upphovsmän ska fängslas och föras till Falun. Jon i Hälla, som är själva ursprunget till upploppet, ska man försöka fånga. Likaså ska den tobak man kan hitta beslagtagas och föras till Falun. Dessutom förargas Duvall över att allmogen, fast tobakshandel är förbjuden, låter tobakshandlare fara fritt och härbärgerar dem. Därför ska allmogen allvarligen förmanas.]
18/3 1667 Bekommer profosserna Nils Kutsk och Lars Blohm var sitt särdeles respass upp till Dalarna att följa befall. Johan Arvidsson i synnerhet till Älvdalen på en skjutshäst vardera.
Ett annat begrepp för profosen var landsgevaldigern. Så här skriver Notarien i protokollet den 9 september 1668 om Knåpar-Elin.
”Och då man begynte examinera henne, om hon kunde göra något ont, eller om hon hade haft bäror, så hade hon sådant åtskilligt och vinkaktigt tal, att man märkligen kunde höra det hon for med bara lögnen. Fördenskull man åter nödgades att övergiva henne och antvarda henne uti landsgevaldigerns händer.”
Publicerade Källor
Historiska källor
ULA, Kopparbergs länsstyrelses arkiv, landskansliet AIa:5 (protokoll och koncept registratur 1666-68)