Jag tar cykeln till havet och njuter av skogens färger. Vid havet upptäcker jag duvan på ett av forten. Duvan får mig att tänka på en av mina äldsta och bästa vänner, Katrin Rosberg. Om två veckor arrangerar hon en Fredsgala i Tomelilla.
Hennes tanke är att freden börjar i oss själva och hemma vid köksbordet. Förra helgen insåg vi båda hur viktigt det är att arbeta för fred i det lilla.
Tyvärr kan jag inte vara med på Fredsgalan. I somras bokade jag biljetter till Les Miserables. Ni vet när man sitter där vid datorn och stämmer av med sitt sällskap – det är så svårt att hitta dagar och bra platser. Jag försöker att hålla kalendern relativt obokad och hade inte en tanke på att jag hade bokat något under hösten och så hittade vi bra biljetter till den 11 november. Men ärligt talat hade jag lite dåligt samvete – men ville heller inte avstå från Les Miserables. Då fick jag följande mess från Katrin ”Kul om du kommer på Fredsgalan och ”gåsa”middagen 11-11-11 kl 18-23 i Tomelilla Folketspark, det blir en riktigt härlig kväll för hela familjen. Sätt in pengar på bg 780-5005 i veckan. 250 kr/pers. Kram/Kickan”
”Är på teater… Tyvärr… Kram a”
”Känns lite i hjärtat att du inte kan vara där på vår stora dag. Men kanske dina barn och föräldrar kan komma? Krammm”
”Vet inte vad jag ska svara. Det var ett misstag att boka teaterbiljetter. Men när jag reflekterar över varför så såg jag annat. Jag har varit på så många fester som fått mig att sakna tvåsamhet. Jag trivs väldigt bra med det livet jag har. Därför bestämde jag mig i somras för att undvika situationer som får mig att må dåligt. Jag ska tala med barnen, Kram a”
”Ja jag förstår o jag respekterar att du tar ansvar för dig. Att det känns i hjärtat betyder ju bara att jag är besviken över ditt val o det går ju över. Det är inget som förändrar vad min själ känner för din. Hoppas verkligen att barnen kommer. Och tar med sig vänner. Kram :)”
”… idag lever jag ett annat liv – så långt från det jag levde då. Jag är förändrad… behöver tid att läka”
”Intressant symposium kl 11-15, workshops och öppen scen med häftiga shower 15-19. Middag, underhålln, konstlotteri, auktion, insaml, upplev, African Vib t 23.”
”Vilken tid beräknas det vara slut? Fick precis en kul idé som jag ska kolla”
”Tyvärr är det slut 23!”
”Dagtid då? Symposiumet MedSkap framtiden är riktigt stort. Sätt in 150 kr på bg 780-5005. Du får lunch m modevisn av ekokläder+Workshop gratis! Eller sponsra?”
Situationen på jobbet är tuff – det kostar att expandera och vi för diskussioner med bankerna. Jag har delegerat mycket ansvar – men det innebär att jag får backning så fort jag tar egna beslut som inte finns med i budgeten. T o m Lionsreklamen på julskyltningen om 300 kr har ifrågasatts. Det är tur att jag tränat tankekontroll så många år… om jag släpper efter skulle jag nog inte orka… Detta försöker jag förklara för Katrin…via sms…
”Förstår att du hamnade i det att försvara sig. Det gör vi ibland men det behöver du verkligen inte göra med mig. Jag respekterar dig och dina val. Kram Kickan”
”Jag tycker om dig. Jag vill att du skall veta att du duger precis som du är oavsett vad som händer eller vad du gör. Jag har en liten sista fråga men du måste först lova att du kommer svara sanningsenligt o abslut inte pga dåligt samvete. Kan du tänka dig ha en affisch i fönstret i H-hög om fredsgalan? K”
”Du behöver bara svara ja eller nej. Tystnaden tolkar jag som ointresse från dig för frgåan som var viktig för mig. Är jag så oviktig för dig?”
”Nej, du är inte oviktig, men det har varit full fart hela dagen och frågor är inte längre så enkla….”
När jag läser smsen så här så ställer jag mig en enda fråga – varför lyfte ingen av oss luren och ringde den andre? För varje sms mådde jag allt sämre… På onsdagen hade jag tid för mig själv i bilen och ringde upp Katrin. Där kunde vi prata ut – vi tycker båda mycket om varandra – ändå höll vi på att slå in en kil i vänskapen genom vårt sms:ande.
Egentligen är det ju precis det här Fredsgalan handlar om – att skapa harmoni mellan våra närmaste. Och ändå höll den på att skapa en helt onödig konflikt mellan oss.
Hur ofta använder inte två separerade föräldrar sms för att sköta kontakten när det gäller barnen? Det som hände mig och Katrin gör att jag i framtiden kommer avråda mina klienter från att använda sms.
Jag nådde Nybroån samtidigt som solen bröt genom molnen. På någon vecka hade ån ändrat sin fåra – tagit en ny väg mot havet. Det fick mig att fundera på hur lätt våra liv kan ta nya vägar.
Tänk vad lärorik den här ”konflikten” var! Så lätt det är att glömma att vi alla har olika glasögon, att vi tolkar det som sägs utifrån vår egen verklighet. För att använda Kjell Gustafssons ord – vi har alla vår egen fantasi och det är så viktigt att vi pratar med varandra!!!
STORT bifall för din insikt/åsikt ang sms!! Inga nyanseringar hörs. Spelar ingen roll hur många smajlisar som bifogas!
Vilka fantastiska bilder, men just nu känner jag mig som den halvruttna tången vid strandkanten. Tackade nämligen nej till Les Miserables 11-11-11 av någon outgrundlig anledning – gav mig som vanligt inte tid att tänka efter utan bara tackade nej, helt enkelt.
Läste ett gammalt Oscar Wilde-citat i dagens SDS: ”Det är lika bra att vara sig själv, för alla andra är redan upptagna”!
Själv är bäste dräng? Nä, här krävs en attitydförändring! Hur gör man då?
Oj, för min del brukar jag tacka ja till för många saker.
Jag brukar också vara för snabb med att fatta beslut – kämpar dagligen med att ge mig tid till lite eftertanke innan jag bestämmer mig. Samtidigt kan jag se att när jag spontant vet att ett beslut är rätt då är det så. Det är när jag tvekar och använder hjärnan för mycket som det blir fel.
Vilket bra citat!!!