I dag har vi haft andra utbildningsdagen i praktisk juridik och klientbemötande. Under lunchen delade Emily med sig av nedanstående artikel från Affärsvärldens nätbilaga. Visst är det juridiska språket helt underbart!!! (Vis av erfarenhet att länkar kan försvinna så väljer jag att citera.)
Nys inte i HD!
Publicerad 13 november 2002 11:51
Högsta Domstolen är en anrik plats. Där bryr Sveriges främsta jurister sina höga pannor med mål av högsta prejudicerande värde. Fast inte riktigt alltid.
Affärsvärlden har tagit del av en infekterad skriftväxling.
”Vid dispensföredragningen måndagen den 7 oktober uppträdde Du höggradigt förkyld så att det väckte uppseende. Jag påtalade detta och ångrade i efterhand att jag inte tillsade Dig att genast lämna oss. Du höll Dig heller inte på Din plats.”
HÖGSTA DOMSTOLLEN: Torkel Gregow.
”Helt utslagen”
”Smittandet i sådana fall anses i allmänhet dröja tre dagar. På torsdagens kväll blev jag dålig och var tvungen att hålla mig hemma fredag-tisdag. Jag var helt utslagen fredag och lördag, blev sedan något bättre men är ännu efter nästan 14 dagar inte helt återställd. Man kan inte vara säker på orsaken till mitt insjuknande men somt talar för att det vara Din närvaro.”
”Mitt insjuknande har föranlett att jag måst inställa en hel del engagemang och medfört att arbetet gått trögt. Det är omdömeslöst och hänsynslöst att förfara på det sätt som Du gjort.
Jag gör än en gång en reservation för att man inte kan vara säker på smittoorsaken.
Till sist: Hör inte av Dig till mig, vare sig muntligen eller skriftligen.”
Bo Widegren som blev lätt förvånad över att han får kommunicera med domstolens ordförande blev dock tvärtemot instruktionerna inte Gregow svaret skyldig. Redan samma dag kom det.
”Oförskämt bemötande”
”Eftersom jag finner brevet innefatta ett oförskämt bemötande och jag inte skall behöva bli utsatt för sådant i mitt arbete låter jag brevet på detta sätt återgå till avsändaren. Oaktat brevets slutmening måste jag vara oförhindrad att kommunicera med domstolens ordförande.”
”På natten mellan den 6 och 7 blev jag snuvig och något hostig. Jag hade ingen feber och kände mig inte utöver nyss nämnda symtom påverkad av förkylningen. Däremot hade jag inte alls varken då eller senare de allvarliga symtom som Torkel Gregow beskriver i sitt brev. Jag gjorde då den avvägningen mellan plikten att genomföra arbetet och risken att i dessa tider, då förkylningar ganska allmänt florerar, genom min snuva utsätta någon arbetskamrat för smitta av min ganska lindriga förkylning.”
”Kanske var avvägningen mellan plikt och smittorisk ur någons perspektiv felaktig; jag bad också om ursäkt om någon stördes av mina förkylningssymtom. Jag delar emellertid inte värderingen omdömeslös och kan därför inte ta till mig kritiken. När det genom beteckningen hänsynslöst till och med görs en antydan om ett direkt uppsåt att smitta så framstår detta för mig som en ren oförskämdhet, särskilt som den framförs med den noga eftertanke som 14 dagars funderande ger möjlighet till.”
”Inte första gången”
”Helt obegripligt är klandret för att jag inte skulle ha hållit mig på min plats och ”förbudet” att diskutera bilagda brev. Men även detta sammantaget med brevets reservationer för bristerna i kausaliteten ger bilden av ett oförskämt påhopp på arbetsplatsen. Det är inte heller första gången jag drabbas av dylika påhopp från Torkel Gregows sida”.
Vi väntar med spänning på nästa episod i denna domstolsthriller.