Igår diskuterade jag bokprojektet med Sonen och hans sambo.
”Hur mycket är sanning?”
Det börjar med en fantasi, sedan kollar jag upp om det finns något som motbevisar den fantasibild jag har. Fantasin uppstår ofta utifrån något jag läst, när det gäller Vrede är jag nyfiken på att veta vad som leder fram till räfsten i Stora Tuna. Källan om detta är Peder Svarts krönika.
När jag läste Peder Svarts krönika blev jag nyfiken på varför så mycket utrymme lagts på Daljunkern och Peder Sunnanväder. Det kändes som det var ett sätt att skriva om historien.
När jag läste Marie-Louise Flembergs bok om Kristina Gyllenstierna såg jag en annan historia som jag började utforska. Så från att jag tänkt att Peder Svarts krönika skulle vara min ”kontakt” med tiden blev jag allt mer nyfiken på Kristinas andaktsbok. Den finns bevarad på Kungliga biblioteket i Stockholm. (Via Bokbörsen har jag köpt ”Nådiga Fru Kristinas andaktsbok – möte med en bannlyst kvinnas fromhetsliv.)
Böcker innan tryckkonsten kom till Sverige
Under medeltiden var det vanligt att böcker kopierades för hand i klostren. Det var tidskrävande och blev därför dyrt. Spridningen var därför begränsad. Via Patrik Granholm på Kungliga biblioteket har jag nu beställt fram Andaktsboken till mitt nästa Stockholmsbesök. Patrik hade även vänligheten att skicka bilder han tagit på Andaktsboken samt utdrag ur ”Medeltidens svenska bönböcker Kvinnligt skriftbruk i Vadstena kloster” av Ingela Hedström. (En doktorsavhandling från humanistiska fakulteten vid Oslo universitet, 2008).
När kom tryckkonsten till Sverige?
1483 trycktes den första boken i Sverige, en fabelsamling för predikanter (Dialogus creaturum optime moralisatus eller Skapelsens sedelärande samtal). 1495 trycktes den första boken på svenska (Aff dyäfwlsens frästilse av Jean Gersons). Samma år satte klostren i Vadstena och Mariefred upp tryckpressar. Genom reformationen lades drogs klostrens tryckerier in till kronan. 1526 inrättades ett kungligt boktryckeri i Stockholm. Samma år trycktes Nya testamentet efter tysk förlaga. Det största svenska bokprojektet under 1500-talet var Gustav Vasas bibel som trycktes i Uppsala 1540-1541.
Vad vet man om Kristina Nilsdotters bönebok?
Enligt Hedström är handskriften är daterad till någon gång mellan 1518 och 1526. (1518 invigdes den troliga skriverskan, Christina Magnusdotter, till nunna. 1526 ingick Kristina äktenskap med Johan Turesson av ätten Tre Rosor, hans släktvapen finns inte med i handskriften.)
De personliga initialerna som används är CN för Christina Nilsdotter (notera att både Marie Louise Flemberg och Carlquist stavar Kristina med K.)
Andaktsboken består av tre olika delar.
Den första är katolsk och skriven i Vadstena. Av de andra två delarna är ytterligare en katolsk (pag. 1-74) och den tredje är reformatorisk (pag. 75-93).
Första delen (Vadstena)
Den inleds med en tabell, ett kalendarium och ytterligare en tabell. Därefter följer böner och böneanvisningar på svenska. Enligt Hedström är de avskrifter av två danska böcker av Christiern Pedersen, tryckta i Paris 1514; Tidebog och Om att höre Messe
Av de andra delarna är
Tabula Gerlandi och Tabula signorum
Enligt Carlquist har ”tabellerna närmast en astrologisk funktion, men de kan också användas för att bestämma tidpunkten för påsken under ett visst år.”
Kalendarium
Här redovisas helgondagarna med uppgift om i vilket stift gudstjänst firades samt vilken festgrad de hade.
Röd färg: festdag förenad med vila från arbete (51 av 193 gudstjänstdagar). Det innebär att man var ledig 51 dagar om året ej inräknat Jul, Påsk och Pingst. Om man arbetade en söndag eller en helgdag ansågs det som en förbrytelse. (Dock kunde jordbrukare få dispens.) Att dansa på helgdagar var ännu större synd än att arbeta.
Festum totum duplex (de viktigaste liturgiska festdagarna)
De föregås av vigilia (nattvaka under bön). På denna nattvaka läses nio lektier. Vespern på dessa var dubbel.
Festum duplex
Kristi omskärelse fest (1/1)
Trettondagen (6/1)
Sigfridsdagen (15/2)
Marie bebådelsedag (25/3)
Eriksdagen (18/5)
Johannes döparens födelsedag (24/6)
Petrus och Paulus dag (29/6)
Marie besökelsedag (2/7) (en relativt ny fest)
Natale Beate Birgitte (23/7)
Annadagen (26/7)
Petri kedjors fest (1/8)
Marie upptagelsedag (15/8)
Ärkeängeln Mikaels dag (29/9)
Alla helgons dag (1/11)
Marie obefläckade avlelses dag (8/12)
Festum semiduplex
Festum simplex
Festum trium lectionum
Memoria
Förutom kalendariet firades mässor för olika ändamål (slippa pest, hungersnöd, krig och missväxt).