För att kunna skriva om en förkristen kultur var jag tvungen att hitta samhörighet med människorna som levde då. Om vi tänker oss en tid utan gatubelysning blir månen och stjärnorna en viktig del av livet. Att låta tideräkningen styras av månen och solen blir naturligt.
Årshjulet har åtta högtider. Fyra styrs av solen och fyra av månen.
Solens högtider
Vårdagjäming och höstdagjämning (när dag och natt är lika långa. Här kan du läsa om vårdagjämningen vid Ales stenar 2021.)
Midvintersolståndet och midsommarsolståndet när solen vänder.
Månens högtider
Än idag styrs påsk, pingst och Kristi Himmelfärdsdag av fullmånens förhållande till vårdagjämningen. Antagligen är detta en kvarleva från högtider som fanns innan kristendomen kom till Norden. Så här beskrivs påsken i Wikipedia:
”Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.[1] Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn ”פֶּסַח” (pesach), vilket betyder ”passera” eller ”gå förbi” och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre.
Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844”
Vi vet att kristendomen tog över de förkristna traditionerna och gav dem namn från bibeln.
Inom den nyhedniska religionen Wicca firas åtta årshögtider. De fyra solhögtiderna (som beskrivs ovan) samt högtider som uppmärksammar årstidernas skiftningar. Nedanstående citat är hämtat från sidan wicca.nu.
”På grund av bristen på direkt skriftligt källmaterial vet vi inte så mycket om kelternas religion, men dessa högtider, Imbolc, Beltane, Lughnasadh och Samhain, grundades förmodligen främst i förhållandet till boskapsskötsel och jordbruk.”
Utan en tanke på årshjulet inleds Oväsen i Älvdalens första kapitel med följande citat.
”Willdest sådär tråd degen fira å tråd degen etter Verk” Citatet är hämtat från en älvdalsk Bondepraktika, översatt till svenska blir det ”Bästa såningstiden är tre dygn före och tre dygn efter Erik”. Enligt Lars Levanders ”Livet i en Älvdalsby före 1870” skulle plöjning, harvning och sådd helst ske omkring Eriksmässtiden. Genom hela boken relateras de olika uppgifterna till solens högtider och helgonnamn.
Midsommartiden: flyttning från hemfäbodarna till långfäbodarna.
Första veckan i juli (borde kunna relateras till midsommartiden) hölls Mora marknad.
Herman och Joel är köldkarlar (12-13 juli) myrslåttern inleddes och skulle vara avslutad till
Larsmässan: då skulle man vara i fäbodarna.
Mitten av augusti: slåtter hemma i byn
Bartolomeidagen (24 augusti) brukade skörden börja och man slaktade de bockar som var två år gamla.
Slutet av augusti: flyttning från långfäboden
Mikaelsdagen: innan dess skulle rovor och kålrötter tas upp. All skörd på hela det inhängnade byområdet skulle vara avslutad för nu kom kreaturen hem.
Första veckan i oktober: Mora marknad
1 november kallades ”Åskarlarnas lill-jul” (då kom kaplanen i Älvdalen till Åsen för att få betalning). I samband med detta inleddes tröskningen.
Jag är uppvuxen på lantbruk i Skåne och följande dagar var återkommande i mitt medvetande.
Bartolomeus: skörda Malört och krydda brännvin
Mikael: Höstmarknad i Tomelilla och skördegudstjänst i kyrkan (där platsen längst fram hade smyckats med grönsaker etc. Röda korset var där och jag brukade bära fana.)
Mårten gås: Betorna skulle vara upptagna och vi åt fågel (kyckling, gås eller kalkon) med brun sås och rödkål. Till efterrätt äppelkaka och vaniljsås.
Kan det ha varit så att människorna räknade antalet fullmånar efter de olika solhögtiderna och på så sätt visste när saker skulle göras?
Högtider som firades 1520
I Peder Svarts krönika kan vi se att människor samlades vid tidpunkter som sammanfaller med årshjulet.
Eriksmäss: Människor vandrade med helgonet Sankt Eriks relikskrin till kyrkan i Gamla Uppsala
Bartolomeus: Människor samlades i Vadstena och där valdes Gustav Vasa till kung.
Avrättningar i det stora oväsendets inledningsskede
Är det en slump att den första avrättningen i det stora oväsendet ägde rum den 19 maj 1669 (dvs i anslutning till firandet av Sankt Erik)? Den kända avrättningen i Mora ägde rum den 24 augusti 1669 (Bartolomeus).
Kan det ha varit heliga datum i en förkristen kultur som på detta sätt skändades?
Svaret lär vi aldrig få, men i min fantasi är Erik och Bartolomeus dagar för en förkristen fruktbarhetskult.
Historiska vandringar
Tack till Historiska vandringar för en inspirerande film!
Tidigare inlägg
4 februari 2021 Tiden, månen och de magiska talen
10 november 2020 Lammas i årshjulet
29 december 2021 En uråldrig kultur (med sammanfattning och länkar till inlägg)
25 november 2020 Urgamla högtider (Beltane)