Hösten 2018 besökte jag dagbrottet med Emma Rehnström. Det var första gången någon visade mig att leran innehöll växtfossil. Det kändes helt overkligt. Åren som följde lärde jag mig känna igen ormbunkar och trädrötter i de delade ”stenarna”. Grzegorz, Martin och Vivi visade blad från ginko och andra växter från Trias.
Mossor, lavar och svampar lämnade sällan spår efter sig, men de fanns där för 201 miljoner år sedan.
Världen var så annorlunda då.
Det fanns bara en enda kontinent – Pangea. Dess inre var en livlös ökan dit regnet inte nådde. Det som idag är Billesholm låg i en grönskande vik på samma breddgrad som Florida ligger idag. Det växte gingo, ormbunksträd, mossor och lavar med en sådan kraft att de inte hann brytas ner utan istället pressades samman av sanden och blev fossiler i leran.
Under 700 000 år pågick det stora utdöendet. Allt levande täcktes av sand från Söderåsen, livet återvände för att sedan kvävas av sand och vatten igen. Det var under den här tiden sederiten bildades. Vid samma tid bildades olja av plankton i haven.
I timmar har jag krupit omkring i mossan för att fånga den växtlighet som fanns då, fortsätta den tidsresa till Trias som Martin och Grzegorz tog oss med på. Till våren hoppas jag att resultatet ska ta dig med på en tidsresa. Redan nu kan du kika in hos Kladdohoj och se eventet växa fram.
Läs mer
Vivi Vajda är projektledare för Mesozoiska massutdöenden och drastiska förändringar i den globala kolcykeln som för närvarande arbetar med intervall som spänner över gränsen mellan trias och jura (ca 200 miljoner år gamla sediment) och studerar vegetationsförändringar.
2017 startade Emma Rehnström projektet Geopark Skåne som du kan läsa mer om här.
