Här samlar jag material kring hur Gustav Vasa använde avrättningar som avskräckning. Inlägget är under uppbyggnad.
Ur Oscar Holsts uppsats ”Dock benådades de till svärdet” sid 37
Målet var att straffet skulle vara ordentligt avskräckande, vilket innebar att det skulle vara så plågsamt och pinsamt som möjligt. Av samma skäl fanns det ett stort intresse av att att hålla offentliga bestraffningar, så att så många som möjligt skulle bli avskräckta. Ofta gjordes bestraffningarna till spektakulära tillställningar, för att inte säga regelrätta folkfester. Men dessa storslagna händelser var också en manifestation av makt.
Christian Häthén:
”Den enväldiga kungamakten använde bestraffningsrätten som ett vapen mot sina fiender. Trolöshet och motstånd bestraffades skoningslöst och avrättningarna utnyttjades som verksam propaganda för furstemakten. ”
En annan typ av godtycklighet än tidigare verkar prägla det statliga bestraffandet under 1500- och 1600-talet Straffen behövde inte alltid ha stöd i lag – viktigare var ofta istället att avskräckningseffekten blev så stor som möjligt. Dessutom förstärktes så småningom alltmer vedergällningstanken genom reformationens betoning av Guds eget ord. Det blev överhuvudtaget, vid 1500-talets början, allt mer vanligt att folk dömdes till döden och avrättades utan att stöd fanns i lagen och utan riktig rättegång. ”
Stegling
Straffet för förräderi och betyder på fornnordiska ”stake” eller ”stolpe”
Brottslingens kropp lemlästades. Antingen flätades kroppen i ett hjul, eller så satte man fast de styckade delarna på olika delar av hjulet. Ofta restes hjulet upp mot skyn med hjälp av stolpar eller pålar för att alla runtomkring skulle kunna ta del av den minst sagt vedervärdiga synen.
Halshuggning
Det var större träffsäkerhet med bila (yxa) – ändå ansågs svärdet mindre vanhedrande.
Avrättning med svärd kunde vara problematiskt. Bödeln behöver inte alls ha varit inkompetent, det var helt enkelt så att det var svårare att med svärdet lyckas på första försöket. Förklaringen till att många ändå valde svärdet beror på att det var en statussymbol, kopplat till den rikedom som vanligtvis endast var förunnat adeln. Den som avrättades med svärd begravdes dessutom som regel i vigd jord, vilket ej var fallet med folk som avrättades med bila.
Våldskultur
Istället för att likvidera politiska motståndare under 1400-talet verkar man ha skonat dem för att föra över dem på den egna sidan. (På kontinenten var avrättningar av politiska motståndare vanligare.) Enligt Dick Harrison.