T. J:s uppträdande
mot Gustaf I måste visserligen stämplas
såsom förräderi, men såväl hans katolska sinnelag
som andra omständigheter gifva dock naturliga
skäl för hans uppförande, emedan han i
själfva verket var en man, som saknade ädlare
tänkesätt.”
Citatet är hämtat från Svenskt biografiskt lexikon och är färgat av Gustav Vasas bid av Ture Jönsson.
1527 ingick Kristina Gyllenstierna äktenskap med Ture Jönssons son, Johan. I Svenskt biografiskt lexikon står det att Johan var förlovad med Karin från adelsätten Roos af Hjelmsäter.
denna förbindelse var
icke i fadern Ture Jönssons smak, hvilken sträfvade
efter att bereda sin son ett gifte, som
kunde blifva honom själf till stöd och nytta vid
hans planer mot konungen. På faderns inrådan
anmälde sig Johan Turesson därför som friare
till Kristina Gyllenstierna, Sten Stures änka.
Han lyckades, framför sin medtäflare Severin
Norrby, vinna hennes tycke”
Dessa meningar inspirerar mig när jag skriver scenerna om Vadstena.
Vem var Ture Jönsson?
1497
Ture Jönsson nämns första gången i samband med en sammansvärjning som inkallar kung Hans. Som tack för detta utnämner kung Hans honom till lagman över Västergötland.
1501
Sten Sture den äldre avsatte Ture Jönsson som lagman efter att Sten Sture återtagit makten.
1503
Ture Jönsson övergav kung Hans och blev åter lagman över Västergötland. Sten Sture upplevde emellertid att han inte fick förväntat stöd av Ture Jönsson. Han höll en väldigt låg profil i Västergötland.
1512
Ture Jönsson anslöt till Erik Trolles parti i maktkampen efter Sten Stures död. Emellertid tvingades han erkänna Sten Sture den yngre som riksföreståndare.
1520
Riksrådet utsåg Ture Jönsson (Tre Rosor) som ledare för en förmyndarregering tills Nils Sture nått myndig ålder.
När Kristian II anföll förhåll sig Ture Jönsson neutral. I Svenskt biografiskt lexikon används uttrycket att han var ”likgiltig” och höll sig undan på Lindholmen.
Firade jul med Kristian II hos Hans Brask. Följde kungen ner till Jönköping på eriksgatan. Där förrådde han bröderna Lindorm och Per Ribbing som avrättades. Därefter följde han kungen till Köpenhamn och förhandlade fram ytterligare förläningar.
1521
I juni kallar Ture Jönsson till landsting i Västergötland där han lyssnar till vad allmogen hade att säga om inbördeskriget. De förklarar att de är kungafientliga, en åsikt som även de närvarande från landskapets lågadel delar. Ture Jönsson ber att få en månads betänketid innan beslut. Under betänketiden besöker han biskop Hans Brask i Linköping (Östergötland)
”Bättre att vara med de bästa i sitt fäderneland än tigga sitt bröd i främmande land”.
De blev de första männen med makt som övergav Kristian II. I början av juli författade Ture Jönsson ett brev till kung Kristian där han sa upp sin trohetsed.
Samma år benämner Gustav Vasa honom som ”Hövitsman över Västergötland”
1523
Ture Jönsson är en av de lagman som väljer Gustav Vasa till kung i Strängnäs. Han kallas av Gustav Vasa ”vår hovmästare”.
1527
Ture Jönsson deltar i herredagen i Västerås efter att Gustav Vasa enträget bönat honom att komma dit. Emellertid förenas han med Hans Brask i motståndet mot protestantismen.
Gustav Vasa inleder en arvstvist om arvet efter sin farmor, Britta Sture. Arvet efter henne hade delats lika mellan halvsyskonen. Nu dömer riksrådet Ture Jönsson att återbetala 1/3 av arvet vilket väcker Ture Jönssons agg mot Gustav Vasa.
1529
genom de beslut, som fattades på
kyrkomötet i Örebro 1529, reformationsverket
blifvit fullt betryggadt mot hvarje återgång till
katolicismen, så länge Gustaf förblef i besittning
af tronen. Och så skred T. J. till öppen brytning
med konungen. Han församlade 1529 Västergötlands
förnämsta adel, till stor del hans fränder
och vänner, förmanade dem, att afskudda sig
Gustafs hårda regemente och utse någon annan
mild och from konung, som aktade kyrkans rätt”
Efter upprorsförsöket gick Ture Jönsson i landsflykt.
1531-1532
Ture Jönsson anslöt till Kristian II försök att återta tronen, men när en stor här infann sig i Kungshäll uppfattade Kristian II att Ture Jönsson förde dubbelspel. Dagen efter hittades Ture Jönssons huvudlösa kropp på en gata i Kungshäll
Familj
Hittills har jag inte hittat något födelseår för Ture Jönsson. Enligt Wikipedia var han gift senast 1498 med Anna Johansdotter Vasa som dog 1506 och är begravd i Vadstena.
Tillsammans hade de sönerna
Göran, Sveriges siste katolske domprost i Uppsala. Även han anslöt till upproret 1529 och tvingades gå i landsflykt. Du kan läsa om Bollnäsbullet här.
Johan Turesson, gift med Kristina Gyllenstierna (de var båda födda på 1490-talet)
Erik
Laurens, riksråd.
Johan Kristiansson Vasa var gift två gånger. I första äktenskapet med Britta Sture hade han Erik (sedermera far till Gustav Vasa). I andra äktenskapet, med Britta Thorsdotter Bonde) föddes Anna som gifte sig med Ture Jönsson. Således var Gustav Vasa och Ture Jönssons barn halvkusiner.
juni 1521 – kallar Ture Jönsson till landsting i Västergötland där han lyssnar till vad allmogens hade att säga om inbördeskriget. De förklarar att de är kungafientliga, en åsikt som även de närvarande från landskapets lågadel delar. Ture Jönsson ber att få en månads betänketid innan beslut. Under betänketiden besöker han biskop Hans Brask i Linköping (Östergötland).