På våra cykelturer har vi ofta frågat oss varför cykelvägarna plötsligt slutar i tomma intet, varför det inte finns ett samordnat cykelskyltsystem, varför cykelvägar läggs parallellet med tungt trafikerade vägar – ja, varför vi har en bilnorm.

Ja, frågorna tar aldrig slut.

På cykelfestivalen fick jag några av svaren – även om de inte är lätta att återberätta.

Börja med att titta på de korta klippen som jag gjort för instagram där Lars Strömgren, Cykelfrämjandet, berättar hur bilen blev norm i Sverige på 60-talet.

 

 

 

På fredagens cykelfestival berättade företrädare för Trafikverket att det inte inns något system för hur cykelvägarna ska skötas. Däremot finns det exakta underhållsavtal gällande bilvägarna.

Hela Trafikverkets organisation bygger på bilvägen.

Sedan länge har stad och landsbygd utformats efter bilarnas behov – det är dags att ändra på det.

Vad gäller cykelvägarnas placering styrs det till stor del av Väglagen. Enligt Väglagen kan det allmänna tilltvinga sig mark från fastighetsägare för att bygga allmän väg. Cykelvägar betraktas som tillbehör till allmän väg och omfattas också av möjlighet till markåtkomst mot fastighetsägarens vilja om den ligger i anslutning till den allmänna (bil) vägen.

Enligt föredragshållare på Cykelfestivalen saknas det möjlighet att ”komma åt” mark i Sverige för cykelturistvägar. Ett exempel på detta är den segslitna utbyggnaden av Sydkustleden mellan Ystad och Löderup.

Beräkningsunderlag

En annan viktig fråga för investeringarna i infrastruktur är hur man ”räknar hem” en investering.

I Köpenhamn har man kommit fram till att investeringar som effektiviserar cykelnätet har den högsta internräntan, dvs är det mest lönsamma infrastrukturprojektet. Då tar de hänsyn både till medborgarnas förbättrade hälsa (minskade sjukvårdskostnader) och tidsbesparingen.

Enligt Lars Strömgren, Cykelfrämjandet, har de andra beräkningsgrunder i Sverige för att beräkna samhällsnytta. Därför satsas det mer på bilvägar än cykelvägar.

Området är komplicerat och förhoppningsvis kommer det här inlägget i framtiden fyllas på med fler länkar.

Uppdatering den 1 oktober 2019

En av de bästa klimatnyheter jag läst på väldigt, väldigt länge! Från den 1 april 2020 höjs den samhällsekonomiska kostnaden för att släppa ut ett kilo koldioxid i Trafikverkets kalkyler. Idag beräknas klimatbelastningen till 1,14 kronor, vilket är en låg siffra internationellt. I framtiden kommer skadan beräknas till 7 kronor. Detta får stor betydelse för vilka infrastruktur projekt som förverkligas. En effekt är mer satsningar på järnväg och cykelbanor och mindre resurser för att bygga bilvägar.

Dessutom ska ALLA projekt som inte satts igång räknas om.

Här är två exempel från PM Nilssons ledare i Dagens industri den 29 september 2019.

En familj som i år gjorde en sportlovsresa från Stockholm med en Volvo V70 diesel till Vemdalen skadar klimatet till ett värde av 168 kronor. Nästa år beräknas skadan till 840 kronor.

Räknat på totalen stiger skadekostnaden för personbilarna i Sverige från 14 miljarder kronor till 70 miljarder per år och den tunga trafiken från 5 miljarder till 25 miljarder kronor per år.

Vad som också är underbart att läsa i ledaren är följande beskrivning av tåg/cykelstaden jämfört med bilstaden.

järnväg bygger täta, vackra, effektiva, populära och ekonomiskt lönsamma städer med skyhöga kvadratmeterpriser. Inget annat trafikslag kan transportera så mycket människor på så liten yta på så kort tid. Privatbilismen, även en eldriven, bygger det motsatta, glesa, ineffektiva, tråkiga och oföretagsamma villamattor. USA:s efterkrigstida stadsstruktur är en tragedi. Den europeiska järnvägsstaden är en dröm.

Visserligen hävdar fordonsindustrin att till och med den tunga trafiken ska gå på el i framtiden.

Det argumentet förutsätter dock att visionen om eldrift på asfaltsväg realiseras. Man kan hoppas och tro det, men eldrift på järnväg är ett faktum, inte en idé. Elektrifieringen av fordonsparken är ett måste men diskvalificerar inte järnvägen.

Kan vi hoppas på en höghastighetsbana och att det blir lättare att ta med cyklar på tåg?

I samlingsinlägget hittar du länkar till cykelseriens övriga inlägg.