På morgonpromenaden mötte jag klass sju från Jens Billeskolan. De var på väg till Klåveröds vandrarhem på cykel. Jag stoppade dem och berättade om Schakt Albert och bjöd in dem till FBgruppen TeamAlbertMTB.
”Kostar det något?”
”Nej, men du måste vara med i FB-gruppen för att få cykla där. Vi har väldigt stora problem med nedskräpning. Om det inte upphör kommer vi inhägna området. I FB-gruppen hjälps vi åt att hålla rent.”
Läraren lovade att de skulle införa #plogging på schemat.
Bra cykelinfrastruktur
Skolans insats är viktig för att inspirera eleverna till en hållbar livsstil. Men det krävs även att politiker och tjänstemän hjälper till. Med bra cykelinfrastruktur kommer fler att välja cykeln. Nyligen publicerades en debattartikel av Gustav Hemming och Christine Lorne med rubriken ”Cykling – receptet mot psykisk ohälsa”.
I Köpenhamn cykelpendlar i dag 60 procent av befolkningen mot cirka 7 procent i Stockholmsregionen. Och det handlar inte om att avstånden i Sverige är längre. De allra flesta svenskar har inte en längre väg till jobbet än danskarna och i storstäderna skulle de dessutom oftast komma fram snabbare.
Det viktigaste verktyget som kan ge snabbast resultat mot både fysisk och psykisk ohälsa är att öka rörelsen i vardagen.
Bjuvs kommun är 115 kvadratkilometer (av Sveriges 290 kommuner är den en av de 20 minsta).
För att komma med i Cykelfrämjandets cyklistvelometer krävs det att minst 50 personer svarar på en webbaserad enkät. Tyvärr har enkäten inte fått så många deltagare i Bjuvs kommun att vi kan utläsa något om cykelinfrastrukturen. Inför nästa mätning hoppas jag att fler tar sig tid att svara på webbenkäten. Då har vi något att mäta mot – för min förhoppning är att Bjuvs kommun ska börja satsa på en bättre cykelinfrastruktur. Här är tre tips.
En växande besöksnäring
Lars Tydinger som hyr ut MTB-cyklar på Klåveröds vandrarhem, berättar lyriskt om besök i Trysil och Rörbäcksnäs. Här har satsningen på MTB-leder lett till en stor ökning av antalet gästnätter.
År 2014 påbörjades Trysil Bike Arena, som hela cykelprojektet kallas, med byggnaden av Guilla och kartläggningen av de naturliga stigarna. Sedan dess har antal cykeldagar gått stadigt uppåt: från 4,000 dagar under 2015 till 40,300 dagar under 2017.
2018 landade det på 53.000 cykeldagar enligt sidan Reiselivskunskap.
I Skåne ser vi hur allt fler hyr cyklar för att cykla Kattegattleden. Ingvar Ryggesjö har uppgett att mer än 70 procent av dem som hyr cyklar på Travelshop är internationella besökare – främst från Danmark.
Allt fler inser det lönsamma i att satsa på hållbar besöksnäring. I somras meddelade Sveriges regering att de avsatte fem miljoner för att utveckla den hållbara besöksnäringen. Följande finns att läsa på Tillväxtverkets hemsida.
Cykelturism ökar över hela Europa – likaså i Sverige. I vissa europeiska länder omsätter cykelturism miljonbelopp varje år. I Sverige byggs cykellederna ut och efterfrågan ökar. Men det finns också brister att åtgärda för att ta tillvara denna potential.
Bättre hälsa och samhällsekonomiska vinster
Idag finns det massor av forskning om hur viktig vardagsmotionen är för hälsan. I tidigare nämnd debattartikel visar artikelförfattarna att det är lönsamt även i ekonomiska termer att satsa på en bättre cykelinfrastruktur i Stockholm. Med Bjuvs begränsade yta antar jag att kalkylerna skulle bli ännu bättre.
I en ny rapport gjord av Cykelfrämjandet och Region Stockholms cykelkansli, visar resultatet att dagens nivåer av cykling beräknas spara 53 liv per år i Stockholms län. Detta är i samhällsekonomiska termer värt 2,2 miljarder kronor. Om Regionen når målet om 20 procent cykelandel skulle i stället 149 liv sparas i länet per år vilket värderas till 6,6 miljarder kronor.
I cykelplanen från 2014 uppskattas kostnaderna för att bygga ut och uppdatera cykelnätet i länet för att möjliggöra en 20 procents cykelandel till 2,3 miljarder kronor. De samhällsekonomiska vinsterna överstiger investeringskostnaderna dramatiskt, även när vi bara tittar på hälsoeffekterna av cyklingen under ett kalenderår.
Cykeln bidrar dessutom till en hälsosammare utemiljö och minskad klimatpåverkan och skulle också minska den kostsamma trängseln på vägarna och i kollektivtrafiken.
Vad är dina argument för att beslutsfattare ska satsa på cykelinfrastruktur?
I morgon kommer jag träffa politiker i Bjuvs kommun och på fredag-lördag deltar jag på Cykelfestivalen i Skurup. Har du några argument och siffror som borde komplettera det här inlägget? Kommentera gärna det här inlägget så att jag får uppgifterna samlade.
Så klart borde klimatfrågan vara det avgörande argumentet för att satsa på bättre cykelinfrastruktur. Tyvärr är klimatfrågan för stor för att folk ska ta den till sig. Då är det enklare att diskutera i ekonomiska termer. (För hur mäter vi kostnaderna för ökad havsnivå och klimatförändringar som kan skyllas på allt annat.)
Jag tänker att ovanstående argument skulle kunna användas i diskussionen med politiker för alla Sveriges kommuner. Gör dem gärna till dina och kontakta dina politiker! Tillsammans kan vi göra skillnad!