Under augusti hjälps vi åt i Sustainable influensers att lyfta upp matsvinet och vad vi kan göra för att minska matsvinnet.

För mig handlar det även om att ta tillvara överflödet i naturen. I det här inlägget delar jag med mig av tips för de olika månaderna (du hittar dem även i mina månadssammanfattningar)

I slutet av inlägget hittar du länkar till fler inlägg om minskat matsvinn.

Januari

I Skåne är det ofta barmark. Våtarv och rölleka hittar vi hela året. Tillsammans med grönkål från trädgårdslandet, räddade bananer, havtorn, vindruvor och rödbetssaft från frysen blir det perfekta smoothies.

Februari

Januariväxterna fungerar lika bra i februari. Några hamnar i soppor tillsammans med räddad vispgrädde, förvällda nässlor eller kirskål från frysen och torkade kryddor.

Till soppan är det gott med Fröknäcke. Receptet har jag experimenterat fram för att kunna använda mjöl som vi räddar och torkade fröer från naturen.

Så här gör jag maträddande Fröknäcke

1. Ta fram en rostfri skål, ett rostfritt femdeciliters mått och tre plåtar med bakplåtspapper. Sätt ugnen på 140-160 grader (har testar jag mig fortfarande fram).
2. Koka 5 dl vatten i vattenkokaren.
3. Mät upp 5 dl fröblandning och häll i skålen. (Vi har fröer i olika glasburkar och jag använder vad som finns för tillfället – dock alltid minst en halv deciliter av chiafrö eller hela linfrö. Sesamfrön ger god smak. Psyllium, pumpafrön, solrosfrön, krossat nyponskal. Frö från svinmålla, skräppa och groblad)
4. Mät upp 1,5 dl mjöl. (Här blandar jag olika sorters mjöl som teff, mandelmjöl, bovetemjöl, rismjöl, kikärtsmjöl. Ganska ofta hittar vi ovanliga mjölsorter på kort datum.)
5. Häll 1,5 dl olja (olivolja eller kokosolja) och 1,5 matsked fiberhusk och häll över frö/mjölblandningen.
6. Mät häll det kokta vattnet i skålen. Rör om och låt vila i tio minuter.
7. Dela “degen” i tre delar och lägg på bakplåtsklädda plåtar. Ta ett nytt bakplåtspapper och tryck ut degen tunt. (I recepten står kavla ut degen mellan två bakplåtspapper, men jag använder bara händerna.)
8. Strö över lite flingsalt.
9. In i ugnen. Tiden i ugnen är beroende av värmen och hur tjocka du gjort dem. Ställ timern på 30 minuter – ta ut plåtarna och dela i lagom bitar. (Jag brukar lägga två snitt från varje håll så att det blir nio bitar/plåt). Kolla sedan bitarna var tionde minut och ta ut dem efterhand som du tycker de är lagom krispiga.

Mars

Stora nässelplockamånaden i Skåne. Cykelhandlaren har skapat bästa nässelsoppan. Som alltid när han lagar mat finns det inga måttangivelser utan det handlar om att smaka sig fram.

Skölj och förväll en massa nässlor

Spara vattnet att späda med. Mixa förvällda nässlor, gröna ärtor och buljongtärning. Koka upp med vispgrädde. Späd med nässelspad och krydda tills du är nöjd.

Ungefär så.

April

Vi har väldigt många björkar på markerna. När de börjar sava har vi inte blivit kloka på. Vi hänger upp de första flaskorna i mars. När vi ser att saven börjar droppa hänger vi upp fler.

Björksav ska vara väldigt nyttigt, någon sa att det var lika bra som kokosvatten. Hur mycket kunde världens koldioxid minskas om vi använde det som finns hemma omkring istället för att importera?

Vi dricker massor direkt och fryser så att vi kan dricka en liter i veckan hela året.

 

Maj

Nu börjar bären komma i Skåne – i alla fall i tunnelväxthuset där det växer jordgubbar.

Målet är att pröva ett nytt ”ogräsrecept” varje månad – de här maskrosbullarna var lite kul (men jag använde antagligen för mycket smör).

Juni

I flera år har jag planterat in olika sorters jordgubbar och smultron som marktäckare. På en av gårdarna växer hallon längs alla uthuslängor i söderläge. I år började blåbären redan i slutet av juni. Vi har nio olika sorters blåbärsbuskar för att förlänga skördeperioden.

En stor del av bären äts direkt men de mesta hamnar i frysen – perfekt för vinterns frukost eller i smoothie.

Juli

Överflödet är enormt! Zucchini, tomater, bär, bönor. Vi plockar, torkar, förväller och fryser in. Utmaningen är att inte frysa in mer än som går åt under ett år. En frys som står med onödig mat är inte heller bra för klimatet.

Augusti

Vi tar lådor med oss på cykelturerna. Ofta hittar vi björnbär och hallon. Perfekt att plocka med hem för frysen. Om jag är på Mefjärd eller i Älvdalen äter jag vildplockade blåbär till varenda måltid.

September

Dags att börja spana efter rönnbär. Har vi otur hinner fåglarna före, men det händer att vi plockat rönnbär ända in i november. Vi passar även på att fylla på förrådet av torkade nypon.

Vad vi använder det till?

Fem torkade rönnbär lär motsvara dagsbehovet av C-vitamin och leder till betydligt lägre koldioxidutsläpp än importerade apelsiner. Dessutom helt giftfria.

Oktober

Äppelmånad. Vissa år har vi enorma mängder äpplen. Jag delar upp dem enligt följande

De finaste virar jag in i tidningspapper och sparar i mjölkkannor. Frostfritt klarar Ingrid Marie fram till februari. Då börjar de bli mjöliga men älskas av koltrastarna.

De näst finaste går i backar som vi äter direkt.

De näst näst finaste går till mjölkkannor för fåglarna (utan tidningspapper). Visst händer det att de ruttnar lite – men fåglarna älskar dem i januari-mars.

De sämsta tar vi hand om direkt i must (som vi fryser), äppelmos och för torkning. Förra året mustade jag även rödbetor, chili, bladgrönt, räddad frukt med kort datum. Sedan blandade jag ihop olika juicer som jag frös i glasburkar. Perfekt mellanmål efter yogapasset.

Äppelmos

Receptet är från skillnadens trädgård .

1. Sätt ugnen på 200 grader och sätt in en plåt/plåtar med orensade äpplen tills de blir bruna i skalet och det bubblar.
2. Pressa genom gammaldags potatispress. (Om du vill kan du även mixa i lite rå ingefära.) Klart att stoppa i frysen (jag använder urdiskade kartonger från vispgrädde att förvara i). Äppelmoset äter vi till frukost när äpplena i mjölkkannorna blivit “tråkigt” mjuka.

November

Grönkål, purjolök och rödbetor fortsätter växa i pallkragarna. Jag tänker det som ett stort skafferi där det står tills jag kan använda det.

Rödbetshummus

Koka kikärtor enligt beskrivning på förpackning.

Skala under tiden rödbetor och skär i bitar som får koka med under de sista femton minuterna.

Spara kokvattnet.

Mixa kikärtor, rödbetor med vitlök, tahini, pressad lime och citron, salt och peppar efter smak. Späd med olivolja och kokvatten till lagom konsistens.

December

Även i december hämtar jag grönt från trädgården.

Nu är det en bra tid att se över förråden. Vad har vi samlat på oss? Hur mycket har gått åt. I år lär det bli ett hasselnöts år – de klarar sig mer än ett år torkade. Om skörden har varit extremt stor använder jag en del i vår müsli. För även müslireceptet är utformat för att ta hand om maten. Hittar vi rostade kokosflingor, nötter eller något annat med kort datum köper vi och blandar i.

Recept på Müsli

Ta en stor bunke och rör ihop det du tycker om. Häll på glasburkar.

Basen består av pumpakärnor, chiafrön, hemp och solrosfrön (som vi köper i storpack på Cash). Rågflingor har vi också i, och torkade nässlor. Resten av innehållet varierar utifrån vad vi har gott om.

Något sött i?

Torkade tranbär, russin eller bär som du torkat själv

Kort datum

Mandelspån, pinjenötter, kokosflingor har vi hittat på kort datum. Perfekt användning.

Torkat från naturen

Torkade nässlor, fläderblommor, torkade nypon (som mixats), frön från groblad, svinmålla. Du kan ha det mesta i müslin – pröva dig fram till en lagom konsistens.

Här hittar du mer inspiration om hur du kan minska matsvinnet

Ta hand om mat från andras trädgårdar av Carin Brander

Hur hänger hälsa och matsvinn ihop? Alltid lika finurliga funderingar från Malin Lundskog

Vilda Växters användning är ett inspirerande FB-konto

Podd

Fanny och Ila om vardagsmatspusslet

Inspirerande instakonton

Malin Lindgren delar med sig av fynd och hur hon använder mat med kort datum

Vill du veta mer om dumpstring – följ Dumpsterdivan

Karolin Jönsson delar med sig av hur man blir självförsörjande

Vill du lära mer om vilda ätbara växter?

Ecotopia ordnar kurser – här kan du läsa mer

På FB hittar du flera olika grupper – sök ”Vilda ätbara växter”