Vad är det som får oss att prioritera fler prylar före ett stabilt klimat med frisk luft och rent vatten?
I dag – under #blackfriday – förväntas vi svenskar spendera 6,5 MILJARDER kronor vilket är en ökning med 20% från förra året (källa Svensk handel). Postnords prognos är 900 000 beställda paket. En ökning med 25% från förra året. Samtidigt fortsätter växthusgaser i atmosfären att öka, och har nu nått en ny rekordnivå (källa WMO, Världsmeteorologiska organisationen). Vi har ett tiotal år på att sänka våra utsläpp radikalt – både på individ- och samhällsnivå – för att rädda planeten. Oh, who are we fooling! Planeten klarar sig alltid. Det är människorna (våra barn) som hotas av matbrist, extremväder, torka och att slukas av översvämningar. Vi har chansen att rädda nu, sedan är det för sent. Ju mer vi konsumerar, desto mindre blir fönstret med vår väg ut. ?Samhället har en plan för hur den minskningens ska ske, medan vi individer matas med shoppingdagar som lockar till överkonsumtion. Ofta påhejade av media. ?
Nu kräver vi att ni ställer om och sätter #klimatetpålöpet #klimatetietern#klimatetpåtablån och #klimatetiflödet ?Tagga en tidning, sajt, radio- eller tidningskanal som enligt dig borde ta mer klimatansvar! Eller för all del: en chefredaktör, programledare eller journalist som har hjärnan på rätt ställe!
Klimatklubben hyllar (och älskar) alla som hakar på! Vi tror på er!
På Veckans Affärer hittade jag en intressant intervju med Katarina Graffman och Jacob Östberg.
Roten till konsumtionsstressen ligger snarare i vårt stora behov av social tillhörighet. Det hävdar antropologen Katarina Graffman som tillsammans med ekonomiprofessor Jacob Östberg är aktuell med boken ”Vi är vad vi köper”.
HUI uppskattar att årets julhandel kommer omsätta 79,7 MILJARDER kronor.
Är det vettigt?
Har svenskarna verkligen så stort behov av att visa social tillhörighet?
”Konsumtionshetsen styrs snarare av vår önskan att tillhöra olika sociala grupper och visa upp statusmarkörer som stärker vår ställning inom dessa grupper. Det i kombination med budskap som mer eller mindre öppet påpekar att du aldrig är tillräckligt bra gör att så gott som alla faller offer för konsumtionens krafter.”
Börjar all konsumtion i dålig självkänsla?
I måndags bloggade Malin Lundskog om hur bättre självkänsla kan bidra till mer hållbar konsumtion.
Jennifer Sandström bloggade om att våga.
Katarina Graffman ställer den retoriska frågan vilken värld vi till slut får om vi fortsätter att låta ekonomer vinstmaximera bolagen och inte släpper in humanister och kulturvetare i ledningsgrupper och styrelser.
För den som tror att konsumenten är den stora boven i dramat begår ett stort misstag.
”I sista kapitlet pratar vi om hur vi hellre väljer att leva i förnekelse än att förändra vårt beteende. Men även om vi kan välja att köpa ekologisk mat och flyga mindre är det smidigt för företagen att skylla på enskilda konsumenters beteende trots att de översköljer oss med reklambudskap.”
Vi behöver förändra vårt beteende – både när det gäller transporter och vad vi köper. I måndags delade Hanna Anfelter med sig av länkar till företag som gör det enklare att leva hållbart.
Hon håller med franske filosofen Alain de Botton om att vi ägnar en stor del av vår vakna tid till att jämföra oss med andra – särskilt i förhållande till personer som har startat med liknande utgångspunkt.
Lyckas dessa bättre i livet enligt rådande normer känner vi oss misslyckade och försöker komma ikapp genom ökad konsumtion.
På Jandis blogg får du tips på hur du kan undvika frestelsen att jämföra.
Hon menar att stater exempelvis skulle kunna bestämma att man bara får äga en bil per hushåll och flyga max fyra gånger per år.
”Det skulle vara smärtsamt för vissa grupper, men förändringen går för långsamt och därför krävs tuffa tag.”
Hon tycker också att det med tanke på att vi under flera decennier har haft en hög materiell standard i Väst är moraliskt anstötligt att peka finger åt att länder som Kina och Indien vill ha samma sak.
Katarina Graffman är absolut en kvinna att följa. Hon lär ha medverkat i en hel del poddar. Här kan du läsa Helena Roths tankar efter att ha lyssnat på poddavsnittet ”Hur kan vi?” med Katarina Graffman.
Hur undviker du konsumtionsfällan?
Lär dig konsumtionskulturens logik – genom att förstå hur den fungerar kan man förstå sina egna konsumtionsmönster
Testa vad som händer om du bryter mot konsumtionskulturens oskrivna regler
Fundera på om du verkligen behöver den där nya prylen och i så fall varför
Kräv av företag att sluta hyckla
Lär dig skilja på konsumtion som verkligen betyder något och sådan som är oviktig
Vill du läsa mer?
På White Monday hittar du fler influenser som skrivit om konsumtionshetsen
I Sustainable influencers finns mer än hundra influencers som skriver om hållbarhet