Torra vägbanor och jag tänkte inte tanken att det skulle bli snöstorm. Kallt, ja – men vi skulle ju inte vara ute – så jag tog inte ens med den tjocka jackan och mössa.
Efter kontroll av födelsemärke i Baskemölla körde vi till Ystad där jag hade läkartid 14.20 – trodde jag. Det visade sig vara 15.20. När jag var klar vräkte snön ner. Det fick bli en snabbfika hos mina föräldrar -trodde vi. Men eftersom E65 var avstängd blev det även kvällsmat och frukost i Ystad.
För den som inte upplevt en snöstorm är det svårt att förklara. För min älskade var det en ny upplevelse, men han insåg ganska snart att det var idioti att ge sig ut på vägarna när sikten är obefintlig.
Inifrån Blomsterhuset Europa såg vi hur snön virvlade. Jag besökte Novakliniken för att ordna ett ”extra recept” om vi skulle behöva stanna längre i Ystad. När jag kom ut var himlen blå. Inga poliser i rondellen till E65. Väldigt halt – men med avstånd till framförvarande bil och låg fart var det inte några problem förrän strax innan Häckeberga.
Längre stod en lastbil med släp som ett V över körbanan. Flera kilometer bilkö. Mitträcket gjorde att även bärgningsbil, polis och ambulanstransport satt fast i köerna.
På radio berättade de om lastbilsolyckor som spärrade vägarna. En personbil som kanar av kan föras ner i diket och behöver inte hindra trafiken. En lastbil tar betydligt längre tid att få ur vägen. Närmare Malmö kördes många fordon oansvarigt. Kanske skulle det införas lastbilsförbud på vissa vägar när det är klass 1 varning?
Vi hade tur. Vid avfarten till E22 uppmanades trafikanterna välja annan väg än E65 pga olycka (mellan avfart 21 Flädie och 22 Borgeby). Strax efter Eslöv slutade snön.
Det blev inte någon morgonpromenad, men dagens tacksamhetstanke går till far som skottade och skottade och skottade. Och till mor som rotade fram extrajackor, gummistövlar, raggsockor och halsdukar.