Oktober 1669
Landshövding Duwall uppmanar kyrkoherden i Mora, Anders Nor Moreus, att ”sig utan uppskov till Mora begiva, sökandes in antecessum att bana vägen och bringa de beryktade till bekännelse, varigenom rannsakningarna faciliteras kunde.”
April 1671
Endast tre dagar före branden hade Andreas Erici Nohr Morreus tillträtt som kyrkoherde. Han var morakarl, bördig från Noret och hade tidigare varit komminister i församlingen; dess utom var hans bror Mats Ersson Nohrman (1638-1698) länsman i socknen. Han var alltså en man som i hög grad ägde socknens förtroende. Nohr-Morreus hade även sedan sin studietid ett gott förhållande till högt uppsatta personer, som rikskanslern MagnusGabriel De la Gardie och landshövding Gustaf Duwall i Falun, och ger i allt ett intryck av att ha varit en synnerligen dugande och handlingskraftig man, väl skickad att snabbt ge sig i kast med återuppbyggnaden.
Branden ägde rum natten mellan den 3 och 4 maj 1671
Mellan den 7 juni 1672 och l januari 1677 saknas kyrkoråds- protokoll, och återuppbyggnadsarbetena kan därför inte följas i detalj. Arbetena fortsatte dock successivt. Tornspiran uppfördes 1673- som Nohr-Morreus genom Magnus Gabriel De laGardies förmedling lyckats få Karl XI att skänka – av tornresaren Anders Olofsson efter ritning av Jean de la Vallee. Spiran stod färdig på förhösten 1674. Samma år (räk.) hade mäster Johan Israelsson från Västerås ”bebundet hwalfwet med många och åthskillige swåra Jernband, och hwijtlijmat”. Enligt ett visita- tionsprotokoll från 1683 pågick byggnadsarbetena successivt fram till 1677.
Karaktärsutveckling
Enneagrammet Hjälparen