Släktförhållanden
Gift med Nils Nilsson, Åsen
Barn:
1) Gyris Mats Nilsson, Åsen (1612-1682)
2) Gyris Anna Nilsdotter, Brunnsberg (1612-67)
3) Gyris/Gulichs Olof Nilsson, Loka/Åsen (1623-1674)
4) Gyris Nils Nilsson, Åsen (1625-1675)
5) Marit Nilsdotter, Åsen (1627-1703)
Här kan du läsa mer om Gyris-Marits ättlingar.
Ur protokollet från september 1668, sid 31 h
”Sedan togs Gyris Marit för händer, en gammal kärring öfver sine 80 åhr som hon sölf bekände, den dher länge på allehanda sätt förhördes, förmahntes, hotades och låckades både af Prästerskapet så väll som af Rätten, den ene släpte henne och den andre togh vidh, men hon nekade alt framgijnt slåendes af medh löje under tijden. Gertrud Svensdotter /:som tillijka medh Anna Ohlsdotter och dhe andre förhörde barnen hades hemligen uthi en vrå i Sofvostugun :/ befaltes gå fram till henne hvilken först frågade henne om hon bekände sig? dher till neekade Marit. Sedan begynte Gertrudh altmehr och mehr att minna henne på, rum, ställe, åthäfvor och annat som i Blåkulla passerat var, badh henne i Jesu nampn bekänna, hon viste väll at hon var skyldig förehölts henne, och huru hon stodh stuupa på bordet för en liusstaka; då såg Marit neder, och roade hou. Än framkallades Anna Ollsdotter /: Marits Sohndotter, och den hon hade lärdt:/ den dher och vitnade på henne at hon hade varit i Blåkulla, huru hon brukades för liusstaka i Blåkulla och stodh på bordet, hufvudet neder och fötterna op.
Då ropade åter käringen hou. Dhesse och dhe andre barnen stältes rundt omkring henne, hvilke hvar efter annan vor åt henne och bad henne i Jesu nampn icke så neka, hon viste fuller sielf det hon hade varit dher, om hon ville vetat, och det som ynkligast var och man uthan tårar eij kunde åhöra, ehrinrade henne /: Anna Ohlsdotter i Looka:/ hur illa hon hade giordt immot henne at hon så hade förfördt henne och kommit på dhenne galne vägen, sade sig nu vara kommen till den store Gudhs nåden at hon hade bekändt sin missgärning, förmodades hafva en nådig Gudh och misskundsam öfverheet, bad henne så troligen att hon icke längre skulle neeka, uthan i Jesu nampn bekänna. Men och vadh dhesse barnen /:som länge voro i färdh medh henne:/ och flera arbetade medh henne, kunde det inthet värka hoos henne; dhen ene tröttade sig på henne efter den andre, och altijd låge barnen på henne minnandes henne på, då det ene, då det andre; bådo henne i Jesu nampn bekänna sig, du vett sielf /: sade Anna Ohlsdotter:/ som du ville vetat huru illa du hafver gjordt mot mig, då du tog mig aldra först medh dig och förde mig dhenne onda vägen, bekän i Jesu nampn så slipper du.
Omsider efter långt och alfvarsampt arbetande som He Anders Nohr Moreus hade medh henne tillstodh hon sig hafva varit åstadh, bekände sig hafva varit gift då hon detta först lärde af gamble Bälter Karin…”
Karaktärsutveckling
Enneagrammet: Förbättraren