Den 23 juli 1654 gifte sig Gustaf Duvall med Helena Yxkull.
Helena Yxkull var dotter till Didrik Yxkull (1591-1637) och Beate Oxehufvud till Hof.
Didrik Yxkull (1591- död 1637)
till Kasti samt Djursnäs och Ogesta i Ösmo socken Stockholms län, Hå Landbogård i Hamneda socken Kronobergs län, som han erhöll genom sitt gifte, samt Ullnäs i Grythytte socken och Skattmansö i Vittinge socken (båda i Vm.). Var 1629 kapten vid Upplands regemente och 1634 kapten vid dalregementet. Överstelöjtnant vid livgardet 1635 och vid dalregementet 1636
Didrik Yxkull var son till Vollmar Yxkull och Helena Magnusdotter Gyllenhielm och syster med Beata von Yxkull (1618-1667). Beata von Yxkull ansvarade för driften av godset Pintorp. Om Pintorpafrun finns flera legender som sägs handla om Beata.
Släkten Yxkull hade kommit från Magdeburg via Livland.
Vollmar var hovmarskalk hos Karl IX och i riddarhuset 1625 som nr 76. 1679 förlänades han friherrelig värdighet.
Helena Magnusdotter Gyllenhielm (1572-1630)
Helenas mor, Anna von Haubitz, var älskarinna till Gustav Vasas son, Magnus. Strax efter att Helena fötts lämnades hon över till Gustav Vasas dotter, Elisabet (1549-1597). Sedan tidigare befann sig Magnus äldre döttrar, Virginia (1560-1572) och Lucretia Magnidotter Gyllenhielm (1562-1624) i Elisabets vård. 1581 gifte sig Elisabet Vasa och flyttade till Mecklenburg.
Hertig Magnus (1542-1595) var omvittnat musikalisk. 1563 visade han de första De tecknen på sinnessjukdom. Det finns många sägner och ballader om Magnus och hans relation till sagoväsen som älvor och hafsjungfrur.
Hertig Magnus var son till Gustav Vasa och hans andra hustru, Margareta Leifonhufvud (1516-1551). Anders Fryxell har beskrivit drottning Margareta så här: ”Hennes ljusa förstånd rådfrågade han ofta, eljest både villig och van att taga råd endast af sig. Hennes mildhet och godhet stillade hans vrede och bevarade honom från månget skadligt utbrott. Hennes ömhet avhöll från hans kunskap alla underrättelser, som onödigt uppreta honom. Hennes bön bevekte till eftergift och skonsamhet mot förledda undersåtars; och många annars olyckliga slätter vördade och älskade henne såsom deras välgörarinna; hela landet såsom en moder; Gustaf sjelf såsom sin goda engel. När han var uttröttad af regeringsbesväreteller uppretad över motstånd och otacksamhet, då återfann han lugn, tröst och glädje vid sin älskade Margaretas sida.”
Elisabet blev änka 1592 och återvände till Sverige 1593.
Samtida målning av Margareta Lejonhufvud hämtad från Wikipedia:
