Under häxprocesserna var Gustaf Duwall landshövding. Han bode på Norets kungsgård, som låg vid sjön Tisken i Falun, nära där du idag kliver av tåget. André Strömqvist har beskrivit kungsgården i skriften Kopparbergets hängande trädgårdar, där nedanstående citat är hämtat.
”1663 sålde de Noret till kronan och gården blev då kungsgård och landshövdingeresidens.
Den förste landshövdingen som bebodde Noret var Gustaf Duwall (1630–1692). Duwall, som var född i Stralsund, blev kammarherre hos drottning Kristina 1652 och innehade senare samma värdighet hos Karl X Gustav. 1654 blev han assessor i Bergskollegium. Ett år senare gifte han sig med Helena Yxkull och utsågs 1662 till landshövding över Stora Kopparbergs län. Duwall fick likaledes en framträdande roll som riddarhuspolitiker och var lantmarskalk, dvs. ordförande vid adelns riksdagar, 1675 och 1676.
Duwall tillhörde förvisso ett högre samhällsskikt än ägarna av övriga gårdar som omtalas här, men utformningen av Norets gård har ändå stora likheter med dem. Eftersom det är den anläggning som det finns mest material om är den av stor betydelse när det gäller att skapa en bild av bergsmännens ideal och hur deras gårdar såg ut.
Norets kungsgård
”Afritning utaf Fahlu Kongsgården Med then therå Warande Åbygnad författad År 1763 af Anders Ahlberg och Kopparbergs Lähn Sochn Kongsgården Nore, Samuel Figelius 1688”. Kartan visar bebyggelsen vid Norets kungsgård vid mitten av 1700-talet, kompletterad med en detalj av gårdsplatsen och trädgården som den avbildas i en karta från 1688. Båda i Lantmäteristyrelsens arkiv.
I Lantmäteriets arkiv finns ett antal kartor över Noret; två av dem är daterade 1688 och visar kungsgården med omgivande ägor. Bebyggelsen är uppdelad i mangård och fä-/ekonomigård. I anslutning till mangården ligger trädgården, som delas upp av gångar i fyra kvarter. Nästa karta är en detaljåtergivning av träd- gården, i förteckningen beskriven som en geometrisk avfattning av Norets kungsgård belägen vid sjön Tisken i Falun. Den är av mer skissartad karaktär, vilket tyder på att den är förlagan till den nämnda slutgiltiga lantmäterikartan. Tillsammans ger kartorna en tydlig bild av hur Norets kungsgård såg ut under 1600-talets sista decennier. Anläggningen byggs upp kring en mittaxel som tar sin början vid mangården, men till skillnad från de andra trädgårdarna som behandlas i artikeln, följer axeln avsättningarna istället för att skära dem. Trädgården är uppdelad i 24 kvarter fördelade på två terrasser och med en vattenkonst i mitten. Ovanför trädgården är inritat ett orangeri och, enligt en komplettering till den andra kartan fanns även en damm, trots närheten till sjön Tisken.
Bebyggelsen på kartan från 1688 är ganska enkelt återgiven, och det är svårt att säga hur tillförlitlig avbildningen är. Jämför vi däremot kartan med en uppmätning av hur bebyggelsen vid Noret såg ut under mitten av 1700-talet ser vi att det förmodligen rör sig om samma byggnader. Själva mangården var uppbyggd kring en gårdsplan med en fontän i mitten. På norra sidan låg landskansliet och på den södra landshövdingens bostad. Kanslibyggnaden hade tio rum. Bostadshuset är uppbyggt kring en axel med förstuga och sal, där salen skjuter ut i den angränsande kryddgården. Den symmetriska planen bryts av de två kamrarna vid nordvästra gaveln och de har troligtvis byggts till i efterhand. Mot gårdsplanen skjuter två lika breda flyglar ut. Mellan bostadshusets och kanslihusets södra gavlar löper en stenmur med en trappa ned till trädgården. Vid en första anblick ser bebyggelsen ganska oplanerad ut, men anläggningen är i själva verket ordnad för att skapa symmetri och visa dess prakt från flera håll. Normalt brukar man ju se en anläggning från gårdssidan och trädgårdssidan, men här kan besökaren se den från tre håll. Från sjösidan, där huvudingången till gårdsplanen finns, har man till höger bostadshusets baksida med den utskjutande salen. Gårdsplanen inramas av kansliet och bostadshuset med sina två flyglar. Så långt en ganska konventionell utformning, däremot är trädgårdssidan desto originellare. Genom att förse såväl kanslihuset som bostadshuset med en flygel åt trädgården görs de två gavlarna som vetter mot trädgården till ytterligare ett intressant fasadmotiv, vilket tillsammans med trädgårdsmuren och gårdsplanens fontän skapar en värdig bakgrund till trädgården. Motivet med två motställda vinkelbyggnader för- bundna av en mur återfinns även på Åke Totts slottsanläggning vid Ekolsund, som påbörjades i slutet av 1630-talet efter ritningar av Simon de la Vallée. Här tänkte man sig två L-formade flyglar sammanlänkade av en portbyggnad åt trädgården och en sluten stallgård åt baksidan.
Enligt Abraham Hülphers resedagbok från 1757 hade det nyligen planterats fruktträd vid Noret. Om trädgården redan från början haft fruktträd har inte kunnat slås fast, men det får anses sannolikt. I dag återstår knappast några spår av anläggningen. På platsen ligger sedan mitten av 1800-talet bangården vid järnvägsstationen i Falun.
Om det är släkten Depken eller någon av de första landshövdingarna som låtit anlägga Norets trädgård har inte kunnat av- göras. I en artikel om trädgårdsodlingen i Dalarna i äldre tider (1925) tillskriver trädgårdsmästaren Lindberg Kristoffer Olsson på Noret (som dog ca 1628) trädgårdsanläggningen där. Att en terrasserad trädgård präglad av en så långt driven symmetri skulle vara från 1600-talets första decennier är dock att betrakta som närmast osannolikt. Mer troligt är att såväl bebyggelse som träd- gårdsanläggning kom till i samband med att Noret blev kungs- gård och bostad för landshövdingen, det vill säga under mitten av 1660-talet.”