Det är som om alla klienternas konflikter lämnat spår i min kropp likt årsringar. I drömmarna förföljs jag av en känsla som att trampa vatten. Det var inte nog med att jag ägnade dagarna åt att försöka lösa klienternas konflikter. Hemma hade jag tonåringar som bodde hos mig nästan 365 dagar om året medan deras far ständigt kritiserade mitt föräldraskap.
När konflikterna på jobbet också seglade upp likt åskmoln fanns det ingenstans att fly – ingen konfliktfri zon.
Idag är jag allergisk.
Minsta konflikt får mig att tappa fotfästet. Det har snarare förvärrats än blivit bättre.
Idag är jag övertygad om att långvariga konflikter gör oss sjuka.
En konfliktfri zon låter som en bra idé, fast jag skulle ännu hellre vilja våga hantera konflikter. Har inga problem med dem på arbetsplatsen eller i föreningslivet. Men ju närmare konflikten kommer desto svårare har jag för att hantera den.
Jag tyckte mycket om din liknelse med att de lämnar årsringar i kroppen. Det kan jag väldigt väl känna igen mig i.
Håller helt med om att det bästa är att hantera konflikterna.
Men det är som om konflikter drar till sig fler konflikter. Nu behöver jag bara vila.