Idag är det bara grått utanför fönstret och svårt att komma upp. Vaknade klockan tre i natt med den där värkande klumpen i magen. Halvt var jag kvar i drömmen. En helt knäpp dröm där jag åkte runt i bil på natten för att det fanns folk runt mitt hem och jag inte orkade prata med dem – inte ville. Och så en känsla av saknad. En saknad efter föräldralycka. Sagostunderna – med ett barn vid varje sida. Astrid Lindgrens sagor som fick mig att skratta så att det var omöjligt att förstå vad jag läste mellan skrattatackerna.
Den finns där – klumpen – trots allt.
Och ändå.
Jag börjar hitta en glädje i mig. En glädje som inte är beroende av att min älskade tar hand om mig. Ett skratt som bara är mitt. Sakta upptäcker jag mig själv på nytt.
Jeanettes engagemang på turistbyrån (visst ja – skulle ju maila henne). Sopplunchen och samtalen med Märta. Och inte minst samtalen med de andra på retreaten. Bara njöt igår när vi satt uppkrupna i sofforna och lyssnade på varandras texter. Nu var vi sex personer runt bordet. Den nya var en ”riktig” författare som börjat med att ge ut en bloggbok på eget förlag och nu jobbade med texter som skulle publiceras av ”riktiga” förlag. Du vet med deadlines och så. Bland annat skrev hon på en kortroman. Precis det formatet som jag funderat på.
Här lämnar jag mina gamla fasader. Går klädd i mysbyxor, fleecetröja och fårskinnstossor. Olivolja i håret som en hårkur. En snodd i nacken och tre hårklämmor för att hålla testarna på plats.
<
img src="https://www.andebark.se/wp-content/uploads/2014/05/20140507-063859.jpg" alt="20140507-063859.jpg" class="alignnone size-full" />
Så mycket lättare det är att komma ut när himlen är klarblå. Det får bli en kort morgonrunda i dag och så får jag se till att komma iväg till badet i eftermiddag.
Den där tiden som jag trodde jag skulle ha svårt att fylla känns inte längre så oändlig. Klockan åtta till halvtio äter vi frukost tillsammans (frivilligt – ingen kurs) och diskuterar skrivande. 12 ska jag följa med till hotellet och äta lunch. I kväll blir det ny högläsning. Åh – vad jag längtar efter att höra fortsättningen på deras projekt. Nyskriva texter – dagens värv.