….jobbar länge…skulle kunna jobba hur mycket som helst just nu… och kanske är det bäst så… har fortfarande inte vant mig vid ensamheten de veckor barnen är hos sin far. Tack vare att vi åker tidigt på måndag får jag hämta dem redan söndag em så vi hinner packa.
Trots längtan efter barnen måste man ju tänka positivt…Jag bokar in en massa kul saker också när barnen är med sin far (i kväll kommer en väninna, lördag försöka få ihop kravspecen för hemsidan och söndag vandring med min gamla ledarkollega i Friluftsfrämjandet)… och det är väldigt skönt att kunna göra vad man vill hälften av tiden… så egentligen är allt väldigt bra – det är nog mest en vanesak…V 45 och v 47 (när barnen är hos sin far) har jag bokat all tid utom lördagarna – … kanske att ta i lite väl mycket? (Och v 49 är det nästan likadant… sedan är jul… var blev hösten av? – och jag som har massor till jag skulle göra nu när jag hade all tid i världen… men å andra sidan har jag gjort ganska mycket kul saker. Framförallt har jag verkligen tagit mig tid att umgås med positiva människor… och så har jag bara varit…)
Nej – nu MÅSTE jag fokusera…
(4 månader efter skilsmässan)