Hammenhög – en gång Österlens juridiska centrum

Inför kvällens besök inser jag att jag borde vara påläst om Hammenhögs juridiska historia. Drar mig till minnes ett föredrag jag höll på Qlaramässan 2005. Här kommer texten;

 Klang i malmklocka

Tänk er att det är den 30 oktober 1883. Utanför tingshuset är det fullt med folk – bönder och hantverkare, deras fruar, pigor och drängar.  Dagens förhandling vill ingen missa. Tingsvaktmästaren klingar i den gamla malmklockan som hänger i kastanjen utanför tingshuset. Så kommer kommissarie Back och fångvaktmästaren Holger Trulsson med den 14-årige fången mellan sig. Pågen har blå ögon, ljust knorrigt hår, rundlagt ansikte. Han är 4 fot och 9 tum lång.(1600-talet: 1 fot=0,2969 m (1 fot=2 kvarter=12 tum)1855 1 tum=29,69 mm) ca 1,46 lång.

Så går de uppför trappan till tingshuset och in i den överväldigande salen där rätten väntar.

Jag var sex år när jag flyttade från Hammenhög år 1976. Och jag skall erkänna att jag inte har något minne av tingshuset – trots att det då fortfarande hölls ting i Hammenhög regelbundet.

Jag har heller inte något direkt minne av tingshuset från 1985 – när jag träffade min blivande man, som bodde i Vallby. Det var samma år som Bosse och BritMari Billström öppnade galleri i tingshuset. Den sista förhandlingen i tingshuset i Hammenhög hölls den 7 december 1982.

1988 började jag läsa juridik i Lund. I samband med detta besökte jag tingshuset i Hammenhög för första gången. Och det är inte utan att jag återupplever min tid som tingsnotarie vid Kristianstads tingsrätt när jag sätter mig i stolen till vänster om domarstolen.

Sedan jag startade min juristfirma för två år sedan när jag en dröm att någon gång få hyra in mig här i tingshuset. Vilken lokal för en historieintresserad jurist!

Bo har ofta hänvisat till pärmar med tidningsartiklar som samlats av Gunnar Åkesson. Eftersom Bo och BritMarie är bortresta passade det väldigt bra att jag äntligen fick låna pärmarna för att kunna berätta för er om historia här idag! Och vilken läsning!!!

Jag har sammanställt några fakta i broschyren som ligger här. Den som vill behålla den får gärna lägga en guldpeng i spargrisen för tingshusets renovering.

Tingshusets historia: Tingshuset byggdes 1881 efter ritningar av Peter.O.N Boisen, som var stadsarkitekt i Ystad, utbildad i Danmark. Ystads teater och saluhallen i Ystad.

Själv frågar jag mig: Varför just Hammenhög?

När Skåne blev svenskt 1658 var det ett sockens självstyre. Kyrkan såg till att  Guds 10 bud följdes. I varje härad fanns dessutom en tingsplats där traktens folk samlades under bar himmel några gånger om året. I Ingelstads härad låg tingsplatsen antagligen i Toarp. I Järrestads härad i Järrestad. Över häradstingen styrde Landstinget i Lund.

Skåningarna fick behålla dansk lag ända fram till 1683. Samtidigt beslutades att häradstingen skulle flytta inomhus. Staten köpte in några gårdar som skulle användas för tingshus och löneboställe till häradshövdingen.

Redan 1649, under drottning Kristina  hade den svenska riksdagen antagit en gästgiveristadga. Den innebar att Gästgifverier skulle finnas med 2 mils mellanrum. Det var bestämt att gästgiveriet skulle ligga i Glemminge. Men efter protester från Ingelstads och Järrestads härader inrättades det i Hammenhög 1693. Gästgiveriet blev även en knutpunkt för postgången och skjutsföringen. Att gästgiveriet låg i Hammenhög bidrog nog till placeringen av tingshuset.

Vad var det för lag som skulle tillämpas i Skåne 1683?

Sverige saknade modern lagstiftning. Istället var doktrin och rättspraxis styrande. Doktrinen – bad professorerna ansåg – var påverkad av Tyskland, då de lagkunniga antingen invandrat eller utbildats i Tyskland. Eftersom underrätterna under vissa perioder var tvungna att skicka alla sina domar till hovrätterna hade de kommit att styra rättstillämpningen.

1686 tillsattes en lagkommission. Trots att denna arbetade intensivt skulle det komma att dröja ända tills 1734 innan lagen antogs. Om du slår upp lagboken idag så står det fortfarande ”Sveriges rikes lag gillad och antagen på riksdagen år 1734, stadfäst av konungen den 23 januari 1736”.

Vad vet vi om tingshuset från den här tiden? Inte mycket. Kanske hölls de första förhandlingarna i Gästgivaregården. Vi vet i vart fall att det fanns en gästgivaregård år 1700 – eftersom både den och prästgården brann ner då. Vad vi också vet är att det byggdes ett tingshus år 1753

Vad vet vi om hur det såg ut?

Den 17 juli 1759 passerade Abraham Hülper Hammenhög på väg från Cimbritshamn Han skriver följande: ”Uti Hammenhög var en byggnad i arbete som skulle bliva arrestrum, i byn var tingsstuga av sten uppmurad”. Arrestrum eller senare benämnt tjuvahåla eller fångehuset är antagligen huset sidan om skolan där det senare varit bageri.

Utanför tingshuset fanns en spöpåle där det inte var ovanligt att de dömda blev spöade. Det lär ha varit ett folknöje att se på när de dömda straffades. Avrättningsplatsen, galgbacken, fanns i Toarp.

1806 inleddes enskiftet i Hammenhög. Då var Hammenhög fortfarande en relativt liten by där det bodde lite över trehundra människor. Byn bestod av ett 30-tal gårdar och några hus som låg på båda sidor om landsvägen med början vid smedstorpsvägen och slutade ungefär vid skolan. Husen var med något undantag alla uppförda i korsvirke och försedda med halmtak, låga och oansenliga. Undantaget utgjordes av den lilla, blytaksförsedda 1100-talskyrkan, det 1752 uppförda tingshuset och det mittemot, söder om vägen belägna ”fångehuset”.

Häradshövdingen bodde inte alltid i Hammenhög eftersom han vid den här tiden var häradshövding både i Ingelstads, Järrestads, Ljunits och Herrestads härader. Ibland var han även hovrättsråd och tjänstledig från sitt förordnande på Österlen.

1866 blev Johan Fredrik von Sydow häradshövding. Han sitter här på väggen. Är det någon som har läst ”I skuggan av ett brott” om de Sydowska morden i början på 1900-talet. Von Sydows son byggde upp den svenska arbetsgivareförerningen och blev sedermera mördad av sin son.

Sonen Hugo har i ”Minnen från gamla skånska hem” 1926 skildrat sin uppväxt i ”Hammenhögs boställe”. Stycket finns även citerat i ”I skuggan av ett brott”. Enligt boken var stämningen mycket god, även om fadern – häradshövdingen- arbetade till långt ut på kvällarna.

Johan Fredrik von Sydow lär ha varit en mycket driftig man. Han var både landstingsman, landstingets ordförande och tillhörde riksdagens första kammare 1870-1874 Under hans tid som häradshövding uppfördes det ståtliga tingshuset 1881. Han var dessutom med och grundade Ingelstads och Järrestads härads sparbank 1867, och var dess förste ordförande. Banken delade lokal med tingsrätten ända fram till?. Han var även med och startade försäkringsbolaget som senare skulle bli Länsförsäkringar.

1886 efterträddes Johan Fredrik von Sydow av Friherre Rutger Fredrik Bennet, som lär ha varit en mycket omtyckt domare. Den 6 februari 1906 kunde man läsa följande i CimbrisamnsBaldet inför hans 70 årsdag: ”Häradsboarna hafva under den gångna perioden blifvit så vanda vid att gå till sin häradshöfding som till en far, att det icke bör förvåna den utomstående, om i dessa dagar, ända från stränderna vid Vik till broarne vid Kabusa, genom alla de häradsboar, som kommit i beröring med friherre Bennet, går den tanken: ”en sådan domare få vi aldrig”.

Det måste varit många som fick sin utkomst av häradsrätten. En var tingsvaktmästaren Nils Persson, som tidigare varit slaktare. Han var tingsvaktmästare mellan 1874 och 1895. Två av hans söner blev sakförare. Den äldste, Gustaf Persson, var född 1863 och fick redan i unga år anställning som biträde på domarkansliet i Hammenhög. På 1880-talet hade han lärt sig så mycket om ”lagens bokstav” att han startade som sakförare, dvs att han åtog sig vad dagens advokater gör; han var ombud i rättegångar, gjorde bouppteckningar, förrättade auktioner och företrädde tvistande – trots att han saknade akademisk utbildning.

Arkiven med domar och andra handlingar kan antagligen berätta många historier om livet på Österlen.

Hur gick det då för Anders Bengtsson? Jo, 14 åringen med ljust knorrigt hår fördes till tinget den 30 oktober 1863 – alltså i det gamla tingshuset. Jag skall avsluta med att läsa ur en artikel i YA den 21/9 1965 som skrevs i samand med att en arkivvårdare gick igenom arkivet i för Ingelstads häradsrätt. Han fann bl.a. en bok Förteckning över personer som blivit förvarade i Hammenhögs häradshäkte under åren 1860-1864” Under dessa år avkunnades två dödsdomar vid Ingelstads tinget. En 29-årig gammal piga halshöggs för barnamord 1860. Så här står det”Den andra dödsd…” (Den 24 november är det 148 år sedan Anders Bengtsson lämnade Hammenhögs tingshus. Här hittar du citat ur artikeln.)

Ja, det är hemska historier som utspelats i Hammenhög.

Några årtal i Hammenhögs historia hittar du här

Här hittar du bilder på Hammenhögs tingshus och ytterligare historia.