Åren som advokat har gett mig många tankar om nya sätt att lösa konflikter. Det är sällan ett bra alternativ att gå till huvudförhandling. Jag har också sett att med bra ombud på båda sidorna kan många konflikter lösas.
Här kommer några tips till dig som står inför en skilsmässa
1. Försök lösa bodelningen så snabbt som möjligt. Om det finns oenighet kring bodelningen påverkar det ofta möjligheterna att hitta lösningar gällande barnen.
2. Sätt er ner och prata. Försök komma överens och formulera ett avtal. Här hittar du ett förslag till avtal som du kan använda som utgångspunkt för era egna diskussioner. Försök hitta en lösning som passar ert liv. Det är bra med tydlighet för att undvika diskussioner (de kommer ändå). Det bästa är om hämtning och lämning kan ske på skola/fritids för att undvika konflikter.- Tänk på att vid växelvis boende utgår inte något underhållsbidrag. Lös frågan om barnbidrag och klädinköp till barnen. Ett alternativ kan vara att öppna ett bankkonto där båda föräldrarna sätter in pengar och den som handlar kläder tar ut beloppet och redovisar enligt kvitto. Ett annat – dyrare – alternativ är att barnen har en hel uppsättning kläder hos varje förälder.
3. Om ni inte kan hitta en lösning – ger er inte in i ändlösa diskussioner. Boka snarast en tid för samarbetssamtal. Ring till din kommun så kan de koppla dig rätt.
4. Om ni inte hittar någon lösning i samarbetssamtalen – vänta inte – anlita omgående vars ett ombud med erfarenhet av vårdnadsmål. Hör dig för i din omgivning – det finns tyvärr advokater som driver upp konflikterna istället för att fokusera på att hitta lösningar. Var lyhörd för din advokats råd och försök hitta lösningar. Glöm inte att barnens bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (FB 6:2a). Att inte hitta lösningar är att spela ett högt spel. Läs även inlägget om anknytningsteorin.
5. Att stämma den andre föräldern är en sista utväg. Ibland är det ändå klokt att inte vänta för länge med stämningsansökan. Ju längre konflikten pågår desto djupare blir den. Ibland behövs ”pressen” från rätten för att föräldrarna skall kunna komma fram till lösningar.
Jag funderade själv under juridikstudierna och när jag hörde vänners bråk om barn, kläder mm på hur man löser dessa frågor. Finns det eller borde det kanske finnas ett obligatoriskt forum där föräldrarna med hjälp av en utomstående ”medlare” tar tag i och löser frågorna du nämner med en gång. Jag jobbar inte med familjerätt men jag har hört hur dessa vårdnadsfrågor och konflikter tär på mina advokatkollegor. Tänk hur det då tär på barnen…
Det finns en möjlighet för tingsrätten att besluta om medling – men då har det tyvärr gått för lång tid. Har en del idéer kring detta.
Jag vill börja med att tacka för intressanta inlägg. Det värmer att Annika A och andra advokater jobbar för att lugna ner konflikter mellan föräldrar. Några kommentarer till inläggen.
3. Varningens finger för att kontakta socialtjänsten. Jag upplever det som så att socialsekreterare väljer att inte råda, inte styra utan hela tiden säga ”ni är här av fri vilja och ni två bestämmer vad ni ska prata om på samarbetssamtalen”. Goda råd och styrning är precis det man behöver som förälder i denna situation. Men det får man inte. (Socialsekreterare har som regel heller ingen kompetens inom medling). Om konflikten sedan utvecklar sig till en juridisk process finns det risk för att samma socialsekreterare skall göra utredningsinsatser så som snabbyttrande och vårdnadsutredning. Då finns då stor risk att det ni föräldrar diskuterat/”bråkat om” under samarbetssamtalen skrivs in i de kommande utredningarna. Under tiden utredningen pågår får du som regel ingen indikation på vem av er föräldrar de tycker är ”bäst”. Socialsekreterarna lyssnar, skriver och undviker att själv svara på frågor. Vem av er föräldrar som upplevs negativ får ni reda på då sammanställningen från socialsekreterarna kommer i din brevlåda. Det är då du får domen! Ett besök i tingsrätten är onödig eftersom 99% (nu gissar jag) av domare i rätten följer socialsekreterarens förslag. Alltså: var medveten om att din juridiska process (vårdnadstvist) kan ha börjat redan då du satt på samarbetssamtal för kanske 1-2 år sedan.
Tack för din kommentar! Förhoppningsvis kan dina erfarenheter hjälpa andra i motsvarande situation.