Alltför ofta ser jag hur barnen blir lidande i långa vårdnadskonflikter.
Om föräldrarna inte kan komma överens behövs en vårdnadsutredning för att domstolen skall kunna döma i målet. En vårdnadsutredning tar minst sex månader. Under tiden händer det att konflikten eskalerar. Barnen blir schackpjäser i föräldrarnas strategiska spel.
Föräldrabalken 6 kap 5 § andra stycket lyder:
Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.
Lagtextens formulering har gett föräldrar som vill ha ensam vårdnad anledning att tydliggöra konflikter och inte sällan skuldbelägga varandra.
De stora förlorarna är barnen.
Finns det några strategier för att hitta lösningar?