Regnets droppar mot rutan väcker mig innan fem. Regnet är efterlängtat. Det är många år sedan jag gav mig tid att vattna i trädgården. Gräsmattan är brun, trots att jag inte klippt den på flera veckor och hallonen är förkrympta av vattenbrist.
Klockan passerade midnatt innan jag kom i säng. Återigen är jag tidsoptimist. Ärendeingången i sommar har varit hög och trots att vi tackat nej till en hel del har det varit svårt att hinna med. Min planerade sex dagars ledighet har sedan länge krympt till fem pga ett möte i Kristianstad på tisdag. I går insåg jag att det är nödvändigt att jag avsätter en av dagarna till inläsning av två mål. Ledigheten är plötsligt nedbantad till helgen och två arbetsdagar. Enligt väderleksprognosen ska det regna i morgon – så det är väl lika bra att få det undanstökat direkt. Men sedan ska jag bara vara LEDIG!!! I höst har vi redan planerat in flera återhämtningsavbrott – några i solen.
Jag funderar på vilken skillnad det är på ärenden. Vissa klienter eller motpartsombud förmedlar sådan negativ energi. Det gör det så tungt att ta i ärendet och min arbetsinsats blir inte lika bra.
Skilsmässor är ofta helt hopplösa. En kränkt part har hur många sätt att trilskas som helst. Ofta är lagstiftningen tandlös och saknar lösningar.
Det är när jag tackar ja till ett ärende som jag avgör min arbetssituation. Som advokat kan jag inte avsäga mig ett uppdrag utan väldigt goda skäl.
Från nu kommer jag i större utsträckning prioritera befintliga klienter. Många av dem har blivit som gamla vänner och det är roligt att arbeta tillsammans oavsett vad ärendet gäller. Mina tidigare klienter ska kunna vända sig till mig med allt. Kan jag inte själv lösa det har jag ett kompetent nätverk.
När det gäller nya klienter kommer jag försöka begränsa ärendena till arvsrätt (testamente, boutredningar, arvstvister). Här vill jag fördjupa min kompetens.
När det gäller vårdnadstvister och bodelningar kommer jag att begränsa antalet pågående ärenden till fem. Konflikterna fullständigt suger min energi. Tills vidare kommer jag att tacka nej till uppdrag som bodelningsförrättare. Juridiken känns så hopplös just nu!
De senaste veckorna har jag haft förmånen att arbeta med många roliga ärenden. Då försvinner tiden och jag gör ett bättre jobb. I fortsättningen ska jag vara restriktiv när jag tackar ja och verkligen försöka säga nej till de ärenden som inte får mig att glömma tid och rum.
