Utanför är himlen grå och jag funderar på om jag ska dra på vandrarkängor eller joggingskor. Gårdagens morgonsim var helt underbart. Tankarna rann genom huvudet som vatten.
Medan andra njuter av de vackra sommarkvällarna har jag rensat och strukturerat på kontoret. Det ligger i generna att röja och strukturera för att rensa tankar. Duktiga dottern är född världsbäst på struktur. Sedan barnsben har hon eftersträvat ordning, regelbundet rensat ut saker hon inte behöver och sorterat. I ett festtal berättades det hur min moster hade prydligt uppmärkta lådor med allt och trådrullarna sorterade i färgordning.
Från barndomen minns jag hur jag maniskt sorterade föräldrarnas kryddor och skivor i bokstavsordning.
Sedan skilsmässan 2008 har mitt liv haft på tok för högt tempo. Jag har delegerat mycket i företaget – och nu kan jag se att jag tappade kontrollen, att jag inte fick det som jag ville ha det.
De senaste veckorna har jag strukturerat om för det nya. I valvet har vi strukturerat upp allt vi har på lager i lådor med tjusiga etiketter. Dottern hjälpte mig en kväll medan vi umgicks. Härligt! Den tiden man investerar i att skapa struktur återbetalar sig tusenfalt genom att man hittar det man söker omedelbart. Dessutom riskerar man inte att köpa saker som man redan har.
Just nu håller jag på med mötesrummet bakom receptionen. Dottern och jag slet oss genomsvettiga med att flytta in Föreningsbankens tunga styrelsebord till sin ursprungliga plats från valvet.
I går fick jag ännu ett stort dödsbo att avveckla och jag inser att höstens kalender börjar bli fulltecknad. Det är dags att tacka nej till uppdrag för att hinna göra ett bra jobb.
Nu försöker jag känna efter vilka uppdrag jag tycker är roligast att jobba med, var jag gör mest nytta.
Jag har kommit fram till att det är inom arvsrätten. När jag tänker tillbaka är jag mest stolt de gånger jag får syskon att komma överens. Arvsrätten innehåller dessutom intellektuella utmaningar i de svåra fallen.
I vårdnadskonflikterna kan jag också hjälpa till att hitta lösningar – men fortfarande påminns jag om min egen skilsmässa. Såren är inte läkta och just därför kräver de ärendena mer av min energi.
Under augusti-september ska jag vara mer restriktiv med nya klienter. Vad händer om jag bara tacka ja till arvsrättsliga ärenden (bouppteckningar, boutredningsmannauppdrag, arvstvister, testamente) och till brottmål (målsägandebiträde och försvar – för jag gillar egentligen pulsen i tingsrätten).
När tidigare klienter återvänder med nya ärenden känner jag mig lycklig. Det är som att följa goda vänner. Den som en gång varit klient i byrån kommer alltid att ha förtur. Gamla klienter kommer även i fortsättningen få hjälp med det mesta.
Det är dags att börja tillämpa röda mattan policyn som jag hörde om på Ystad teater i våras (googla bli fullbokad nu).
För att få en mental förändring behöver jag rensa ut rent fysiskt. Därför fortsätter jag att städa lådor och skåp. Ut med det gamla för att ge plats för något nytt!
