När jag satte mig på tåget i fredags visste jag inget om skogsfinnarna. Men oj, vilken tidsresa Ulrika Jäger tog oss med på i helgen (jodå, filmer kommer på YouTube så småningom och jag kommer lägga länkar här).
Ulrika Jäger, Finnskogens lövjerska och traditionsbärare
Vilken kunskap den kvinnan har!!!
I september 2020 träffade jag etnolog Ulrika Jäger för första gången. Ödet ville sig att vi skulle dela motgångar och i slutet av 2023 kontaktade hon mig. Tillsammans har vi arbetat med att läka djupa sår, men om hennes bakgrund och erfarenheter visste jag inget mer än att hon är etnolog med stort intresse för Kvinnohistoria.
Nu vet jag mer. Hon har en hel radda utbildningar (jo, jag kommer få en sammanställning så småningom, men just nu har hon fullt upp med en massa föreläsningar om Finnskogen). Örtpedagog nämnde hon och en massa studieresor till andra kulturer där hon letar efter gemensamma nämnare.
Sedan 2016 har hon grävt i Finnskogens kvinnoöden och bland annat hittat dessa tre personer.
Kaisa Vilhuinen (1855-1941)
Kaisa födde tre barn med olika fäder, men gifte sig aldrig. Ändå hade hon en hög status som traditionsbärerska i Finnskogen. Det var henne alla forskare ville träffa och många inspelningar har gjorts av hennes runosång.
Tack vare hennes goda minne har finnskogens kultur kunnat dokumenteras, men vad den handlar om låter jag Ulrika Jäger förmedla genom kurser och på sina kanaler.
Fram till den 8 november 2025 kan du se en film om Kaisa Vilhuinen på Svt via den här länken:
https://www.svtplay.se/video/KR5v35w/kvinnorna-som-forandrade-historien-1/kaisa-vilhuinen
Klara på Kvarntorp (1858-1950)
Klara föddes i en släkt som verkade på båda sidor av gränsen. Flera av Isak Henrikssons barn (1845-1900) födde barn utom äktenskapet. Så även Klaras mor, Johanna.
Johannas bror var den som övertog gården och löste ut de andra syskonen. Så småningom kallades den ogifta Johanna hem från Norge tillsammans med sin dotter, Klara.
Klara blev gravid två gånger, ingen av männen accepterades som hennes äkta make av familjen.
Den första graviditeten avslutades genom att Klara åt svavel från tändstickor. Missfallet avslöjades och hon dömdes till fängelse.
Den andra graviditeten resulterade i en flicka som tyvärr dog som barn.
Klara levde hela livet på Kvarntorp och donerade gården till en hembygdsförening.
Carl Axel Gottlund (1796-1875)
På wikipedia står det bland annat följande om Carl Axel Gottlund:
”Gottlund var lektor i finska vid Helsingfors universitet från år 1839, men hade själv studerat både i Åbo och vid Uppsala universitet. Såsom många andra fennomaner under 1800-talet skrev han en stor del av sin produktion på svenska.
År 1818 utgav han avhandlingen ”De proverbiis fennicis” och den första tryckta samlingen av finska fornsånger, med sången ”Pieniä runoja, Suomen pojillen ratoxi” (Små sånger till Finlands söners nöje; andra delen 1821).”
”Gottlund var son till kaplanen Matthias Gottlund och Ulrika Sophia Orraeus. Han var en av de tidiga folklivsforskarna i finnskogarna i Sverige, även kallad för Svedjefinnarnas apostel, verksam för andlig odling bland svedjefinnarna. I etnografiskt syfte företog han 1821–1822 en vandring i Värmlands finnskogar och fann befolkningen där i ett högst uselt och eländigt läge. Gottlund beslöt då att emancipera Värmlands finnar, skaffade dem böcker på finska språket samt ställde sig i spetsen för en deputation, som till de då församlade ständerna inlämnade en av 600 personer undertecknad petition om vidtagande av åtgärder till lindrande av finnarnas belägenhet. Saken ådrog sig stor uppmärksamhet. Petitionen ledde dock i huvudsak till önskat resultat.”
Under sina resor i Värmland skrev Gottlund dagbok. Denna har getts ut både med och utan texten i det chiffer han skrivit längst bak. I den senaste utgåvan har dock även bilagan tagits med. Den här boken ägnade jag lördagskvällen åt att läsa efter att Ulrika Jäger berättat om utställningen ”Mellan raderna”.
I chiffret har Gottlund beskrivit hur han (enligt honom) ”förför” unga kvinnor i Värmland. Enligt mig är han en serievåldtäktsman.
Trots utgivningen av denna bok hyllas Gottlund. I en av Finnskogens hembygdsgårdar hänger hans porträtt på hedersplats.
Det fick mig att inse att de patriarkala strukturerna är den genomgående antagonisten i bokserien Eldarna.
Så intressant! Måste in och kolla på svt play.
Ja, verkligen! Lärde mig så mycket om Finnskogen som jag inte hade en aning om!