Här hittar du fler länkar om Fader okänd
”Fader okänd” av Elisabeth Reuterswärd
Boken ger en översiktlig bild av hur du i arkiven letar efter okända föräldrar.
Den innehåller även utdrag ur lagtexter som jag citerar nedan för att återvända till när jag skriver bokserien Eldarna.
Svensk rättshistoria
Lagstiftningen i Sverige har växt fram under lång tid. Ofta stiftades lagarna utifrån faktiska händelser. Lagarna skrevs för hand och olika handskrifter kunde ha olika lydelse. Varje landskap hade sina egna landskapslagar.
I mitten av 1300-talet stiftades gemensamma lagar för hela Sverige, en för staden och en för landsbygden. Avskrifter av Magnus Erikssons landslag och stadslag finns bevarade på Kungliga biblioteket.
Den 2 maj 1442 stadfästes en ny lag, Kristoffers landslag. Den var en omarbetning av Magnus Erikssons lagar.
Trots tryckkonsten bestod den svenska lagstiftningen av handskrivna avskrifter ända in på 1600-talet. 1608 lät Karl IX trycka upp bl a Kristoffers landslag tillsammans med delar av det gamla testamentet. 1686 tillsatte Karl XI en lagkommission för att se över och modernisera medeltidslagarna. Arbetet drog ut på tiden.
Den 23 januari 1734 stadfästes Sveriges rikes lag, vars struktur fortfarande finns kvar i lagboken.
Således gällde Magnus Erikssons lagar från 1350-1734 med vissa tillägg.
Gift kvinna som gör hor
(Magnus Erikssons stadslag Giftermålsbalken, X)
”Nu händer det att kvinna gör hor, och hennes man tager henne hos horkarlen med sex vittnen; då har hon förverkat sin morgongåva, och mannen har då makt över båda deras liv. Blir hon tagen av daga, då Tage arvingarna hennes egendom. Och blir mannen tagen av daga, vare samma lag om hans egendom och hans arvingar. Vill husbonden taga böter, då möte både horkarlen och horkvinnan, hälften vardera, fyrtio marker penningar till treskifte, och trettio marker och åtta örtugar till biskopen.”
Reflektion: Barnen var släktens egendom och släktförbindelser knöts för deras räkning. I tider av krig levde kvinnan ofta ensam långa perioder. Straffet för hor var så hårt att det troligen avskräckte de flesta från äktenskapsbrott.
Gift man som gör hor med ogift kvinna
(Magnus Erikssons stadslag, Giftermålsbalken X)
Här blir det spännande då många av adelsmännen och kungasönerna hade frillor.
§ 2
”Gör ogift kvinna hor med gift man, då have han förverkat den fördel, som han skulle hava av oskiftat bo efter sin hustrus död.”
Hm … den som drar nytta av detta är den bedragna hustruns släktingar …
”Och de möte båda till konungen, biskopen, målsäganden och staden för sitt brott, såsom förut är sagt, och hustrun tage målsägandens rätt.”
Ok … den bedragna hustrun får en liten del av böterna … det är ju bara hon som får lagföra maken om jag förstått det rätt …
”Förmår han ej gälda böterna, då skall en snara läggas omkring hans lem och stadens stenar läggas på henne, och så skall hon leda honom omkring i staden, och sedan skola de med ed lova att aldrig komma åter till staden.”
Snacka om skamstraff …
”Om en av dem bötar för sitt brott, så som förut är sagt, vare den saklös, och stadens tjänare lede henne eller honom, som icke kan böta, omkring i staden, och fogden eller rädsmännen give honom en halv mark penningar för sitt arbete.”
Lagändring i straffsatser för ”enkelt hor”
Drottning Kristinas straffordning, den 18 maj 1653
Enkelt hor är när en av parterna är gift och den andre ogift.
Straff för den gifte
Man: Böter om 80 daler silvermynt eller (där han intet har att böta med och intet arbete finns) löpa gatlopp 6 gånger.
Kvinna: Böter om 80 daler silvermynt eller hudstrykes för tings eller rådstugudörren av särdeles tillförordnade personer å landet eller i städerna.
Straff för den ogifte
Böter om 40 daler silvermynt eller får mannen löpa 4 gatlopp och kvinnan hudstrykas som ovan.
Om de döms igen dubbleras straffet. Tredje gången tredubblas straffet och förvisas från staden på 6 år. Fjärde gången döms de till livet och domen remitteras till hovrätten. Dvs de får tillbringa väntan på verkställighet i fångehus.
Brev till Svea hovrätt om ändrad rättstillämpning
November 1693 respektive maj 1694
Männen som förvisats från staden skulle istället dömas till straffarbete och kvinnorna skulle sättas på spinnhus.
”.. på somliga orger kvinnorna för den synden straffas, men annorstädes inga böter på dem läggas, såsom är ock förftågat vordet, hur förhållas skall, när någon oftare med lönskaläge bliver beträdd.”
Förutom kyrkoplikt skall de första gången böta
Mannen: 10 Daler silvermynt
Konan: 5 Daler silvermynt
Andra gången dubblas det och tredje gången tredubblas det. Fjärdegången löper mannen gatlopp och förvisas från staden eller häradet. Den som inte orkar böta pliktar med kroppen.
Om tvefalt hor
1734 års lag
§ 1
”Gör gift man hor med annan mans hustru; miste båda livet.”
§ 2
”Lägrar gift man annans fästekvinna, den han visste vara hävdad av dess fästman; plikta med fyratio par spö, eller en månads fängelse vid vatten och bröd.”
Om enfald hor
1734 års lag
§ 1
”Gör ogift man hor med gift kvinna, eller ogift kvinna med gift man; möte den, som gift är, åttio daler, och den ogifte, fyrtio daler. Nu giver ogift kvinna, som hävdad är, gift man skuld, att han henne lägrat, och prövar domaren, att han med ed sig där ifrån fria bör; gitter han eden gånga, pliktar hon då som för lönskaläge.”
§ 2 Om en gift gör hor med en fäst är böterna högre.
Den gifte: 120 daler (kan bytas mot kroppsstraff, t ex 24 dagar på vatten och bröd)
Den fäste: 80 daler (kan bytas mot kroppsstraff, t ex 20 dagar på vatten och bröd)
§ 3 Dubbling, tredubbling etc av upprepat enfald hor.
§ 5 Förutom straffen ovan ska mannen ge 4 daler till kyrkan och kvinnan 2 daler.
§ 6 Den gifte mannens hustrus rätt till böterna mm
Om lönskaläge (både mannen och kvinnan ogift)
1734 års lag
§ 1
”Lägrar ogift man ogift kvinna; böter mannen tio daler, och kvinnan fem, Sker det annan gång; bötar dubbelt och tredje gången tredubbelt. Förser sig någon därmed fjärde gången, eller flera; bötar för varje gång, han åttio daler, och hon fyrtio daler. ”
§ 2
Paragrafen handlar om fördelningen av böter. Den som väcker åtal och lyckas bevisa någons skuld får böterna. Om det inte finns fader, moder, målsman eller målsägande som vill väcka talan får kungens befattningshavare göra det.
”Giver han någon skuld, och gitter det ej bevisa; pliktar för olaga tillmäle, som lag säger.”
Återigen anas ett hedersbegrepp i lagstiftningen.
§ 3 Om hur bötesstraff omvandlas till kroppsstraff.
§ 4 Dubbelt straff för den som lägrar ”en kvinna, som dumbe är; eller husbonde sin tjänstepiga”
§ 5
”Tager man den till äkta, som han lägrat haver; giver till kyrkan, för otydligt sänglag, två daler vardera.”
§ 6 Fängelse på vatten och bröd för den förmyndare som lägrar mö ”under hans värjo” eller läromästare för den honom till undervisning förtrodd är.
§ 7 Lägersmål med flera hur straffet räknas
§ 8
”Är flera barn avlade med en kvinna, och lagsökning där emellan ej skedd, bötar som för ett lägersmål.”
Mildrande av kvinnans straff
1810 genom förodning
Första gången endast enskild skrift samt plikta 2 daler.
Andra gången, enskild skrift och dubbel böter osv.
Om äktenskapsbrott
1864 års strafflag
Straffet för enkelt hor mildrades till fängelse för den gifte och böter för den ogifte.
När båda var gifta ändrades straffet till fängelse mellan 6 månader och 2 år.
Om lägersmål i fästom och under ächtenskapslöfte
Det fanns speciella regler, både gällande arvsrätt och straffrätt, för samlag under äktenskapslöfte som jag inte går in på här.
Köpa sig fri från skamstraff? En kvarleva in på 1700-talet
Det gick att köpa sig fri från detta skamstraff … nästan som att muta någon … Elisabeth Reuterswärd har i ”Fader okänd” studerat ett rättsfall som avslutades den 6 februari 1730. Kerstin, 25 år, tvingades inställa sig vid tinget tio dagar efter förlossningen för ”olovlig köttslig beblandelse”. Tre dagar efter förlossningen hade även Kerstins tidigare arbetsgivare, kapten Tago Lewerentz blivit stämd. Kerstin hade uppgett att han var far till barnet.
Kaptenen nekade. De vittnen han kallade in friade inte honom från misstankarna och rösterna lär ha varit högljudda i tingssalen. Istället framkom det att Kronolänsmannen hade begärt att få 5 daler sms och en tunna råg för ”att laga så att kaptenen blev fri” från faderskapsanklagelserna. Kaptenskan skulle ha kontaktat Kerstin och erbjudit henne 5 daler silvermynt ”till hjälp att böta med”. Vidare framkom det genom vittnesmål att det förekommit många försök att hitta en lösning där Kaptenen gick skuldfri.
Kerstin påstod att Kaptenen legat med henne tre gånger. Första gången hade de varit ensamma i huset och Kapten ”grep henne vid sängen” när hon skulle bära in tobakseld åt honom. Han skulle ha lovat henne att hon skulle bli möllarens fästekvinna. ”Fast det blef intet af, utan hon blef utskämt, sådan hon nu är.” Författaren menar att hennes förklaring och häradsrättens reaktioner tyder på att en sådan lösning inte var okänd.
Kaptenen försvarade sig med att allt var en komplott mot honom och att han önskade fria sig med värjemålsed. Detta skulle göras den 6 november 1729, men han kom inte. I vanliga fall skulle han då dömts för faderskapet i sin utevaro, men istället fick han ytterligare en möjlighet. Den 6 februari 1730 avlade han värjemålseden ”att han ej haft köttslig beblandelse med Kerstin eller rått henne med barn, vartilll hon utlagt honom att vara fader”.
”Kerstin åberopade Gud till vittne att hon likväl sagt sant och har ingen annan barnafader.”
Kaptenen gick därifrån fri medan Kerstin fick böta för lönskaläge 20 mark, vilket motsvarade 5 daler silvermynt för första gången lägersmål. Dessutom skulle hon stående söndag uppenbar kyrkoplikt i kyrkan innan hon där skiftades och avlöstes. Hon hade blivit uppsagd i förtid när hon blev gravid, födde barnet på fattighuset där hon tvingades bo.
Kerstins ståndaktighet är imponerande. Trots påtryckningar och öppet hot (att bli stenad ur socknen) stod hon fast vid att Kaptenen var barnafader. Kaptenen smutskastade henne genom att försöka bevisa att hon var ett lösaktigt kvinnfolk som legat med andra redan innan hon anställes hos honom.
Är mutorna som förekommer en kvarleva från de gamla lagarna?
Om koppleri och skiörlefnad
1734 års lag, Missgärningabalken
§ 1
”Håller någon sådana hus och samkväm, där otukt och lösaktighet drives; står för sådant koppleri tre dagar vid kåken, och varde den tredje dagen av bödeln hudstruken och hålles sedan till allmänt arbete i tre år. Finns någon därmed annan gång, varde sammanlades vid kåken hudstruken, och i arbete i hela sin livstid.”
§ 2
”De kvinnor, som i sådan hus låta sig till skörlevnad bruka, skola genast gripas och i häkte sättas, och sedan dömas efter brott deras, till böter eller allmänt arbete. Kommer de oftare åter; träffas med ris efter omständigheterna.”
Beskyllningar om lönskaläge
Magnus Erikssons stadslag X
§ 1
”Ingen må tillvita husfrun eller husbonden hor, utan endast de varandra, vid böter så som stadgas i Rådstugubalken”
Med andra ord; i staden göre sig inte besvär att snacka skit och den som är gift. Endast den som är bedragen kan ange sin partner.
Magnus Erikssons landslag XV
”Nu får man icke skylla någon för lönskaläge, om han ej är tagen på bar gärning eller barn bär vittne. Om ettdera är för handen och det tillvitas honom, då skall han med tolv mäns ed neka både till barnet och till hävdandet, så att han aldrig hävdade henne under de fyrtio veckorna före det att hon födde barnet, eller ock böte han tre marker. Däri har varken karl eller konung någon del, det är giftomannens ensak.”
Kan man se detta som ett skadestånd för att kvinnan har förlorat sitt värde på äktenskapsmarknaden?
Vårdnaden om barnen
Magnus Erikssons landslag XV! Hur frillobarn skall uppfödas
”Moder skall föda sitt frillobarn, till dess att det är tre år gammalt. Sedan skall fadern föda det, till dess att det är sju år gammalt. Dock skola de båda hava vårdnad åt barnet, till dess att det är sju år.
§ 1
Nu lejs en fostermoder åt barnet och barnet fördärvas av vanvård. Då skall biskopen pröva, vem som skall göra bot för det barnet.”
Instruktion till Svea hovrätt
Ändringar i 18 kapitlet Ärvdabalken.
”Sådana barn som utom äkta säng äro avlade, skola njuta både av Fader och Moder deras föda och uppfostring, efter vars och ens villkor och lägenhet, till dess de sig själva kunna nära, och det ifrån den tid barnet födes, utan anseende till några vissa år som den förra lagen föreskriver, viljandes Vi att världsliga domare förordna hur mycket till sådana barns född efter deras villkor betarvas; För den skull är vår nådige vilja och befallning, att I detta kommunicera med de under eder jurisdiktion sorterande domstolar, att de sig härefter i sådana mål avdömande rätta.”
Arvsrätt för barnen
Fram till 1866 hade barn födda utom äktenskapet ingen arvsrätt efter fadern eller modern.
Under förutsättning att modern låtit anteckna ett barn fött utom äktenskapet var det arvsberättigat efter 1866 (dock med inskränkningar).
Preventivmedel
Före 1939 var det förbjudet att framkalla abort.
1734 års lag: ”Förgör eller fördriver kona sitt foster, miste livet.”
1864 års lag: ”Kvinna, som i uppsåt att döda eller fördriva sitt foster, nyttjar invärtes eller utvärtes medel, som i sådan verkan hava kan; varde dömd, om fostren kommer utan liv eller ofullgånget fram, till straffarbete från och med två till och med sex år, och i annat fall till sådant arbete eller fängelse i högst sex månader.”
1939 infördes en lag som gjorde det möjligt att avbryta graviditeten, men det var komplicerat och krävde tillstånd från socialstyrelsen. Först 1974 fick kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten (före vecka 12).