I juli 2015 kom de första scenerna i det som skulle bli Oväsen i Älvdalen.

Det hände på en skrivkurs för Tove Folkesson på Skurups folkhögskola. På kursavslutningen läste jag upp texten. Efteråt blev jag uppsökt av tre av varandra oberoende personer som sa att de såg scenen framför sig som på film.

Det sådde ett frö.

Berättelsen utvecklades på flera olika skrivkurser och alltid fick jag höra samma sak.

Till slut blev det en sanning, en självklarhet.

Förberedelser och möjligheter

Det har sagts att tur består av förberedelser och möjligheter.

Jag förberedde mig på att kunna vara med och finansiera filmen genom att förvalta kapital.

I november 2019 hittade jag Anna Vilds låt ”Skål för våren”. Vi delade ett engagemanget för de häxanklagade. Medan hon verkade för att få till minnesmonument satsade jag på att få spridning på boken så att den på sikt skulle kunna bli film. Anna tipsade om Henrik Ahlström, som arbetade inom filmbranschen. Jag föreslog att vi skulle bjuda med honom till Älvdalen.

När jag fick möjlighet att visa Älvdalen för Henrik Ahlström tog jag den. Det var i september 2020 och jag passade på att fråga ut honom om filmbranschen. Han älskade det han såg i Älvdalen, tog enormt många filmer (så att han var tvungen att köpa mer lagringsutrymme) och lovade att göra sitt yttersta för att få filmbolaget Tulpa att bli intresserade.

Några månader senare hade vi det första digitala mötet.

I samtal med Anette Matsson och Simon Kölle den 21 november 2023 Foto: Cheyenne Olander

*** Här kan du lyssna på en intervju med Richard Jarnhed och Henrik Summanen, som skrivit filmmanus till Oväsen utifrån min bok. ***

Jag hade möjlighet att gå in och delfinansiera ett Treatment (något som jag skrivit om här)

Sedan dess har jag haft kontinuerlig kontakt med Simon Kölle utan att träffa honom IRL förrän hösten 2022.

Det har varit en spännande resa där jag fått vara med och ta fram en helt ny finansieringsmodell för film.

Simon har frikostigt delat med sig av analyser under resans gång. Medan han koncentrerat sig för att göra film till en attraktiv placeringsfond har jag ägnat mig åt att bygga upp Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier för att filmatiseringen av Oväsen i Älvdalen ska lyfta fler skrivna och oskrivna kvinnohistorier från dåtid till nutid.

I tisdags fanns äntligen alla bitar på plats och möjligheten att investera i filmportföljen öppnades.

I samtal med manusförfattaren och dramaturgen Henrik Summanen Foto: Cheyenne Olander

Nätverket Kvinnohistorier

Först då insåg mina styrelsekollegor i Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier hur stort detta var. Den 8 mars 2024 kommer vi kicka igång vår insamling så att stiftelsen kan bli delägare i filmportföljen.

I går modererade Malin Lundskog ett scensamtal med mig och Kathinka Lindhe. Där och då insåg jag att Kvinnohistorier 2.0 började. (Om detta står ingenting på hemsidan, som kommer uppdateras först efter vårt visionsarbete.)

Den första versionen av Kvinnohistorier var ett nätverk som började ta form i och med att mitt boksläpp blev digitalt den 21 mars 2020. Vi höll nätverket vid liv genom digitala fikor och skrivarkurser under pandemin. Tillsammans med författare, advokater och aktivister uppmärksammade vi årligen Metoo-dagen på olika sätt.

Kicki Westerberg och Malin Lundskog såg till att mitt boksläpp blev digitalt den 21 mars 2020

Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier

I början av 2022 bildades Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier. Vi hade varit i kontakt med olika konsulter kring stiftelsebildning, men det som avgjorde att valet föll på Joachim Sager var hans muntliga löften om att under ett års tid hjälpa oss hitta samverkanspartner som skulle kunna finansiera stiftelsens verksamhet. Han berättade även om nätverket Matchmore där vi fick hjälp att hitta samverkanspartner.

Samtidigt bildades Insamlingsstiftelsen Upplev Billesholm och Magdala.

Den 7 maj 2022 inledde vi de första Billesholmsdagarna i Folkets park. Motgångarna hade varit många på vägen dit. Här Stina Sundling som gjorde ett bejublat framträdande med Patricio Silva vid mixerbordet.

Joachim Sagers löften påminde om skräddaren som till slut inte sydde mer än en vante. Jag ansträngde mig till det yttersta och rasade efteråt. Cykelhandlaren bjöd in Joachim Sager och Sofia Bergqvist Salomon till ett möte för att avlasta mig. Det var den sista kontakten jag hade med Joachim Sager, sedan dess har han inte gått att nå.

Det var bara ett av de många motgångarna och misslyckandena under 2022.

Med ingång från terrassen var tanken att vi skulle ha samtal om Gunnel Anderssons konst.

Kloka kvinnor hade bjudits in till Billesholm den 15 oktober 2022 för att hjälpa mig göra något av den här stiftelsen. Tillsammans med Lotta Persdotter hade vi planerat dagen länge. Tanken var ett satelitevent med digitala sändningar, men på vägen stötte vi ständigt på motstånd.

Samma morgon insåg jag att gränsen än en gång passerats.

Det som skulle bli startskottet för Kvinnohistorier blev ännu en flopp när jag rasade ner i mörkret. Sedan dess har jag släppt taget, slutat att driva. Där av den obefintliga uppdateringen.

Det blev en märklig dag. De flesta kvinnorna som var här har jag inte haft någon kontakt med sedan dess.

Än en gång tog jag nya tag …

Den 8 november 2022 valdes Yvonne Frank Månsson, Kicki Westerberg och Malin Lundskog in i Insamlingsstiftelsen Kvinnohistoriers styrelse

Första styrelsemötet med den nya styrelsen i Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier hölls i Falun den 20 januari 2023. Fr v Yvonne Frank Månsson, mitten Kicki Westerberg, ordförande. Närvarande via zoom, Malin Lundskog.

Sedan dess har Kvinnohistoriers styrelse träffats digitalt varje månad. Vi har lämnat in flera projektansökningar utan att få napp, därför har det inte hänt så mycket.

Dessa tre kloka kvinnor har hållit mig under det här året så att jag kunnat återhämta mig hjälpligt. Arbetssättet och andan i styrelsen är unikt.

Kvinnohistorier 2.0

Hos eminenta moderatorn Malin Lundskog hittar du fler bilder från bokmässan. (Och tack Malin, här är ett bevis på det unika med Kvinnohistorier. Glädjen och hur vi lyfter varandra.)

Malin Lundskog modererade det första scensamtalet om Kvinnohistorier. Kathinka Lindhe delade min ilska över den o-likabehandling som fortfarande drabbar kvinnor. (Den 25 november 2023)

Där och då övergick vi till Kvinnohistorier 2.0 där min roll inte längre är styrelseledamotens. Nej, från nu ska jag göra det som Joachim Sager förväntades bidra med – skapa kontakter och hitta samverkanspartners till stiftelsen.

Från ägg (nätverket) till larv (stiftelsen) går vi nu in i pupp-stadiet för att utvecklas till en fjäril som vecklar ut vingarna på internationella kvinnodagen 2024.

Fram till den 17 maj 2024 har vi reserverat ett antal andelar i filmbolaget. Därefter öppnar investerarrundan för privatpersoner (om det finns andelar kvar att förvärva).

Vill du få inbjudan till nästa investerarmöte kan du anmäla dig till nyhetsbrevet här.