Svante föddes på Stockholms slott den 1 maj 1517 i en turbulent tid. Han mördades på uppdrag av sin kusin, Erik XIV på Uppsala slott den 24 maj 1567 tillsammans med två av sina söner.
Under hela livet tycks han ha gått balansgång för att överleva Vasarnas misstänksamhet.
1521, när han var fyra år, fördes han som gisslan till Danmark och sattes i fångenskap i Blå Torn. Så småningom förbarmade sig drottning Elisabet över de svenska fångarna och de förflyttades till slottet Kalundborg (där senare hennes make, kung Kristian II satt i fångenskap).
Med tanke på Kristians fångenskap kan man tänka sig att tiden på Kalundborg kan ha varit ganska behaglig. Kanske var detta ett led i en omvändelse. Kristian II hade ju lyckats med konststycket att omvända Hemming Gadh.
I svenskt biografisk lexikon står följande:
”Det var också där han fick sin utbildning under ledning av Århusbiskopen Ove Bille. Att döma av spridda noteringar befann han sig i Danmark ännu 1532. Därefter flyttade S till hovet i Sachsen-Lauenburg där han vistades hos Gustav I:s svärfar hertig Magnus. Där stannade S tills han 1534 begav sig till Lübeck, enligt egen uppgift ditlurad. Han blev där mot sin vilja kvarhållen ända fram till 1536. Lübeckarnas försök att utnyttja honom i kampen mot Gustav lyckades dock inte, men kungens propaganda vid denna tid visar att han insåg vilket hot S skulle kunna utgöra mot hans egen maktställning.
Det förelåg en risk att S skulle utnyttjas i politiken mot kungen, och det finns också flera exempel på försök till detta. Vid samtliga tillfällen valde dock S att förhålla sig lugn. 1527 utbröt det s k Daljunkerns uppror. I spetsen för upproret ställde sig en man som hävdade att han var Nils Sture, son till den tidigare riksföreståndaren och därmed bror till S. Om det var S:s bror Nils som verkligen låg bakom är omstritt, även om senare forskning har pekat på detaljer som tyder på detta. Daljunkern avrättades i Rostock 1528. Den behandling som daljunkern blev utsatt för gav emellertid tydliga signaler till omgivningen och säkerligen även till S. Ville man överleva i Gustavs Sverige som son till den tidigare riksföreståndaren, så gällde det att inte ge anledning till några misstankar. Även senare förekom som nämnts framgångslösa försök att utnyttja S i kampen mot den svenska statsmakten. Också de upproriska under Dackefejden 1542–43 nämnde S som en tänkbar efterträdare till Gustav.
På instagramkontot Vansinniga Vasa står följande:
”Efter att ha suttit fängslad i Kph, får Svante Sture (S) komma till biskopen Ove Bille i Århus. Där var han som en son för honom.”
”Ove är en väldigt from katolsk biskop utan fiender som ändå bygger en stormur runt domkyrkoområdet i Århus med bara en ingång. Han lägger också sina sista krafter före reformationen på att hjälpa S när han kommit i nöd.”
”När han kommit upp i tonåren (oklart exakt när) får han komma till GVs svärföräldrar i Ratzeburg. Ratzeburg ligge inte långt från Lübeck. Här träffar han Ture Bielke som verkar klandra sig själv för det som komma skall och som senare gifter sig med S:s dotter Sigrid.”
Här utvecklas även den komplicerade Grevefejden och Lübecks roll i de nordiska konflikterna under 1500-talet. (Tyvärr verkar bloggen Vansinniga Vasa stängd för tillfället)
Grevefejden (1534-1536)
Här samlar jag fakta om Grevefejden (som jag fortfarande inte lyckats utreda, men jag ser den som en följd av alla de konflikter som byggdes upp under föregående period). Grevefejden använder jag för att få syn på barnet Svante Sture i Kalundborg.
1534: Sten Sture får ett brev där brevskrivaren uppger sig vara Kristina Gyllenstierna. Det står att hon skickat hästar och Sten Sture beger sig ensam till Lübeck. Det visar sig vara en fälla där Lübeck vill ha Svantes hjälp att störta Gustav Vasa. De erbjuder honom den svenska kronan. När Svante Sture vägrar fängslas han. Enligt instagramkontot Vansinniga Vasa finns det bevarade brev från Svante Sture till Eske Bille (bror till Stens fosterfar Ove. Eske är länsherre i norska Bergen, men sitter för tillfället fängslad i Lübeck. Svante ber honom att få låna pengar för att betala den lösen Lübeck krävt för honom, ”vilket Eske faktiskt samlar ihop utan att det hjälper. Svante kontaktar även sin kusin Margareta Vasa och hennes man Johan av Hoya, vilket bara leder till att Hoya säger till Lübeck att sätta bojor på Svante Sture. Allt detta finns belagt i ett vittnesmål på tyska som finns med i GV:s registratur. Det enda jag hittat av en oerhört ilsken Svante Sture som bara var 17 år när han fängslades i Lübeck.”
Kristian III ber Gustav Vasa om hjälp mot Kristian II (och Hansan). I samband med detta skickas Johan Turesson Tre Rosor (Svantes styvfar) till Lübeck för att hämta hem Svante Sture. Något som misslyckas.
Lübeck väljer en ny borgmästare (och avrättar den tidigare). Den nygamla borgmästaren Nicolaus Brömse är en av Gustav Vasas hjälpare. När Brömses dotter gifter sig är Gustav Vasas svärmor, Katarina en av gästerna. Tack vare henne släpps Svante Sture. ”Han sätts på ett skepp till Kalmar”, där Johan Turesson Tre Rosor och Kristina Gyllenstierna har hus.
Den nya ledningen i Lübeck anser att Gustav Vasa ska betala ersättning för ”mat och husrum” när Svante Sture satt fången i Lübeck. Gustav Vasa kräver att denna skuld avskrivs.
Ove Bille
Århus siste katolske biskop (1520-1536).
Född omkring 1475 Avled 10 april 1555.
Efter avslutade studier blev Bille 1505 prost i Viborg och nämns från 1507 som kung Hans kansler och prost i Lund. Som kansler kvarstod Bille till kung Hans död och vidare under Kristian II:s regering till 1520, då han lämnade ämbetet och blev biskop i Aarhus.
Försökte i det längsta hålla tillbaka upproret mot Kristian II
Upproret mot Kristian tvingade Bille att ansluta sig till Fredrik I. I kampen mot reformatinensrörelsen i Danmark under 1520- och 1530-talet var Bille av förgrundsgestalterna och stödde den litterära kampanj, som bedrevs mot lutheranerna. Det var också ogärna han gick med på valet av den mot reformationen välvilligt inriktade Kristian III till dansk kung 1524.
”gråtandes till tårar” tvingades han sluta sig till valet av Kristian III till dansk kung (Runeberg)
Han hade i stället arbetat för dennes yngre bror Hans. Vid Kristian III:s statsvälvning 1536, som direkt riktade sig mot den katolska kyrkoförfattningen, blev Bille, liksom övriga biskopar, fängslad och kvarhölls ett år. Sedan han förbundit sig att inte vidare uppträda mot reformationen, frigavs han.
Han erhöll förläningar och ”lefde sedan ärad av alla för sin rättvisa och lärdom. (Han hade också under sin tid visat intresse för utgivningen av Saxos krönika. 1553 tyckes han ha
Bror till rikshövitsmannen, Eske Bille.
Marcus Meyer
1534 försökte han värva svensken Svante Sture d.y., som befann sig i Lübeck, i en komplott mot Gustav Vasa och Sverige, vilket misslyckades.[2]