Frågan är högaktuell med anledning av kriget i Ukraina.
”Dagens story”, SvD:s podd hade idag rubriken ”Kan vi klara oss utan rysk gas?”
”Förra året importerade EU 155 miljarder kubikmeter gas från Ryssland – och 40 % av vår gaskonsumtion består idag av rysk gas.”
Blir det en knuff att snabba på omställningen?
På kort sikt kommer troligen utsläppen öka om kolförbränningen ersätter gasen.
”Vi kommer absolut inte vilja sätta oss i knäet på Ryssland igen.”
Vilka är alternativen och vad händer inom de olika områdena?
Havsbaserad vindkraft
Den 15 februari 2022 meddelade regeringen att Energimyndigheten fått i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter peka ut nya områden för energiutvinning till havs.
”Industrin skriker i dag efter havsbaserad vindkraft. Nu skyndar vi på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att peka ut ett antal lämpliga områden långt ute till havs. Samtidigt uppdrar vi åt Energimyndigheten att föreslå ännu fler områden”, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll i en kommentar.
”Idag har Sverige en elförbrukning om cirka 140 terawattimmar (TWh) per år. De beslutade havsplanerna möjliggör en snabbare utbyggnad av 20–30 TWh vindkraft.”
”Energimyndigheten får samtidigt i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att möjliggöra ytterligare 90 TWh elproduktion till havs. Utifrån Energimyndighetens underlag ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar i havsplanerna.”
Positiva nyheter – men lång handläggning … ”Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.”
Aktier
Arise
Vätgas, e-metanol och ammoniak
”E-metanol tillverkas av vätgas och koldioxid. Med hjälp av el från vindkraft spjälkas först vatten till syrgas och förnybar vätgas. Därefter blandas vätgas och koldioxid till metanol i en reaktor.”
Stålindustrin
Den globala stålindustrin står för runt en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. ”Järnmalm består av järnoxid, och stålframställningen består i att ta bort syret.
I tusen år har man gjort det i masugnar med antingen träkol eller stenkol. När kolatomerna förenar sig med syreatomerna i malmen bildas koldioxid.
En annan metod som används i länder med billig naturgas är att använda den för att direktreducera malmen till järnsvamp. Det ger fortfarande koldioxidutsläpp, om än inte lika stora som med kol.
SSAB:s och LKAB:s plan var att istället använda grön vätgas, som framställs med el, från vindkraft. För det bildade de projektet Hybrit tillsammans med Vattenfall.
När väteatomer förenar sig med malmens syre bildas ingen koldioxid, utan bara vattenånga.
Men i januari 2022 meddelade SSAB att man ska vara klar med det redan runt 2030,femton år tidigare. ”
I augusti 2021 levererades världens första fossilfria stål till Volvo från en försöksanläggning. Intresset för den nya tekniken är stort. 2018 kostade det 5 euro att släppa ut ett ton koldioxid. Nu kostar det 95 euro att släppa ut samma mängd.
”En av Europas största ståltillverkare, Salzgitter, har träffat avtal med kraftbolaget Uniper (Fortum) om vätgas från havsvindkraft i Nordsjön väster om Hamburg från 2025 och mera 2030. Vindkraften byggs av danska Ørsted, störst i världen för havbaserad vindkraft och med ambition att bli stora också inom vätgas”
”En av fördelarna med vätgasstål är att vätgasen produceras när elpriset är lågt. Överskottet lagras i bergrum och tas därifrån när elpriset är högt. Det passar bra ihop med ökande andel variabel vind- och solkraft och bidrar till nät- och prisstabilitet.
Vätgas kan också lagras som ammoniak, och kan i den formen användas som till exempel fartygsbränsle.”
Aktier
(Observera att Fortum även driver kärnkraftverk.)
Metanoldrivna fartyg hos Maersk (mars 2022)
”Ørsted utvecklar en anläggning (Power-to-X) på den amerikanska gulfkusten för att driva Maersks nybeställda flotta på 12 metanoldrivna fartyg.
Anläggningen, som ska drivas av cirka 1,2 gigawatt förnybar energi från landbaserade vind- och solcellsparker, ska producera cirka 300 000 ton e-metanol per år. Projektet väntas tas i drift under andra halvan av 2025.”
Aktier
(Observera att Örsted den 7 mars meddelade att de årligen köper ca 20TWh rysk gas. Avtalet med Gazprom tecknades 2006 och sträcker sig till 2030. Gasen levereras till Tyskland och säljs sedan vidare till Danmark, Sverige och nordvästra Europa. ”För närvarande täcker gasimporten en betydande del av dansk och europeisk gasförbrukning, och därför kommer det att få allvarliga samhälleliga konsekvenser om Europa upplever brister i gastillförseln”, skriver bolaget. )
Frihetsenergi
Svt intervjuade energiprofessorn Andreas Goldthau på Erfurts universitet om flytande naturgas från andra länder än Ryssland.
”När man flyttar energifrågan från näringslivsfrågor till säkerhetsfrågor kan man göra mycket mer, man har större resurser och fler möjliga åtgärder. Gas- och energiförsörjning blir säkerhetspolitik, säger Goldthau.”
”Naturgas” från USA
Flytande naturgas, LNG, är naturgas som kylts ner till flytande form och komprimerats för att kunna transporteras med stora gasfartyg. Det kräver särskilda hamnterminaler som kan ta emot den flytande gasen. På EU-toppmötet som pågår i Versallies diskuteras USAs strävan att få de europeiska länderna att köpa 50 miljarder kubikmeter LNG av USA för att minska sitt beroende av rysk gas. (Det motsvarar halva USAs årsproduktion eller 10% av världsmarknaden för LNG.)