Sedan några veckor har bokprojektet Vrede fått vila. I onsdags uppmanade jag mina kollegor i responsgruppen att hitta sätt att kanalisera ner våra känslor i skrivprojekten. Både Lena och Annelie har lyckats förträffligt bra med det, men inte jag. Så plötsligt fanns insikten där. Så klart ska jag använda den här tiden till att samla research kring några centrala frågor i boken.
Vad är det som får människa att ansluta till kriget?
Detta är en fråga jag funderat mycket på. 1521 anslöt tusentals män till Gustav Vasas uppror. Vad fick dem att lämna hemmet för att följa en okänd man till slagfältet, vandra massor av mil för att slåss mot dansken. Varför?
”– Alla kan se att det Ryssland gör är fel. Jag kan inte bara stå vid sidan om och titta på när det händer, säger han.”
Källa: Svenska Yle (1 mars 2022)
Journalisten ”Matsarsky säger att försvarsviljan är mycket stark bland ukrainarna och många har anslutit sig till olika stödenheter för armén.
– Vi har mycket vapen. Vi har stormgevär, maskingevär, pansarskott och antipansarmissiler. Vi är ingen kanonmat! Vi kan försvara oss.”
Källa: Svenska Yle
Läs mer
Svenskar planerar att kriga i Ukraina (Ekot)
Mer än 400 svenskar har anmält sig som frivilliga att strida för Ukraina
Tjeckien skickar hundratals maskingevär och automatgevär och mer än 100 000 patroner till Ukraina, uppger Sky News.
Tidigare i dag meddelade landets premiärminister att tjeckiska medborgare får ansluta sig till den ukrainska armén utan att straffas hemma.
Enligt tjeckisk lag är det olagligt att ansluta sig till utländska väpnade styrkor utan att presidenten gett sitt godkännande.
Hur känns det att vara i ”vågen”?
Jag anar en ”tipping-point”, en punkt när folk väljer sida efter att ha vacklat, när det blir som en våg som sköljer över.
I Gustav Vasas uppror sker detta i april-juni 1521 när tusentals män lämnar sina hem, när ledare som Hans Brask och Ture Jönsson av ätten Tre Rosor inte kan stå emot och tvingas välja sida.
Samma sak händer idag. Människor beger sig till Ukraina. Idrottsförbundens ledare och storföretagen tvingas att välja sida fastän de egentligen inte vill.
Hur påverkar osäkerheten oss?
På 1500-talet fanns vare sig tidningar eller internet. Vilken information kunde Lyfja få fram om kriget? Hur påverkades hon av oron och ovissheten?
Utsattheten
Kristina Nilsdotter av ätten Gyllenstierna var Kristian II:s gisslan. Ständigt var hennes och barnens liv hotat. Hur hanterar man denna hotbild?
Här ser jag paralleller med Ukrainas president som blivit Putins måltavla. Hans kamp påverkar även hans familj. Vad gör detta med oss?
Fly eller stanna?
En tidlös fråga som folket i Ukraina nu tvingas ställa.
”– Valet står mellan att antingen stanna och leva i skräck eller att fly och lämna allt man har kvar, säger Kievbon Pavlo Skinnerson.”
Vad kan vi göra för att inte falla för skräckpropaganda?
”Att behålla vårt lugn, vår närvaro och att fokusera på lösningar och vad vi kan påverka.
Helt enkelt för att det är det enda vi kan göra, det vi inte kan påverka kan vi inte göra något åt. Som vad Putin tänker, säger och gör.
Men vi kan motarbeta att hans hot och missinformation får fäste i våra egna tankar och samtal. Källgranskning är alltid oerhört viktigt, men nu mer än någonsin.”
”Men framförallt kan du som ledare och dina medarbetare fortsätta med det ni gör, att dag för dag göra det ni är bra på, och inte låta skräcken ta över era tankar och era samtal under arbetsdagen.”
Din viktigaste uppgift som ledare blir då att stödja det fokuset och coacha dina medarbetare att bli delaktiga i att hitta lösningar och behålla fokuset på vad ni kan påverka.
Ett ledarskap som skapar både trygghet och respekt, som tillåter att medarbetarna säger vad de tycker och tänker, skapar enligt professor Amy Edmondson en arbetsplats som präglas av psykologisk trygghet.
Det betyder i det här fallet att den oro som finns inom organisationen kan behöva få utlopp.
Alla behöver kanske inte stöd för det, men det kan vara bra att erbjuda professionell handledning i mindre grupper, för att förebygga oro och skapa goda förutsättningar för fortsatt god mental hälsa.
Källa: Dagens PS, ”Ledarskap i kris”, krönika av PO Lindvall
Tidigare inlägg
Än en gång skriver jag att detta är sista inlägget om kriget. Här kan du läsa tidigare inlägg.