I dagarna lägger jag min tid på projektansökningar för Insamlingsstiftelsen UpplevBillesholm. Joacim Sager har tipsat om att hitta vetenskaplig forskning etc som stödjer projekten. I går skrev jag om Maria Wollrath Söderbergs rapport. idag tänkte jag citera Svanenbarometern.
Samtliga texter i kursiv stil är hämtade från Svanenbarometern.
Vad är Svanenbarometern?
Svanenbarometerns konsumentundersökning genomfördes under perioden 30 november-1 december 2020. Enkäten besvarades av ett riksrepresentativt urval om 1 012 respondenter mellan 18-79 år. Företagsundersökning genomfördes under perioden 18 november till den 4 december 2020. Totalt svarade 140 företag med Svanenlicens. Undersökningen genomfördes av HUI Research. Siffrorna i rapporten kommer från Svanenbarometern om inget annat anges.
Svana
Svana är ett ord för alla hållbara handlingar, stora som små.
Istället för negativt laddade ord som flygskam och klimatångest ville vi skapa ett positivt ord som samlar och ökar värdet på alla goda handlingar för miljön. Att svana ska alltså fungera som ett samlingsbegrepp för alla beteenden som kopplas till hållbarhet;
att spara hållbart, plocka upp skräp från gatan, panta, köpa ett kollegieblock med Svanen på, låta bli att köpa något eller att kräva Svanenmärkt vid nästa stora upphandling. Svana är enkelt att koppla till hållbar livsstil och därför är det också under det ”paraplyet” vi lägger det mesta av vår kommunikation
Green Gap
I The Report #1 (2018) konstaterade vi att det finns ett grönt gap (the green gap) mellan konsumenternas intentioner och deras faktiska handlingar när det handlar om miljö och klimat. Även i vår senaste konsument- undersökning – Svanenbarometern – kan vi se samma fenomen.
77 % är oroliga för miljön och klimatet men endast 18% agerar så klimat och miljövänligt som de skulle vilja.
Green Gap är de 59% som är oroliga men inte agerar i enlighet med sin vilja.
“Många svenskar vill leva mer hållbart. Men det är inte alltid helt lätt och i många fall agerar vi tvärt emot våra intentioner. Detta så kallade gröna gap, dvs. gapet mellan våra gröna intentioner och våra faktiska handlingar, kan vi som jobbar med hållbarhetskommunikation hjälpa konsumenter att sluta till. Med hoppfulla budskap och inspirerande förebilder kan vi vägleda till val som är bättre för både planet och människa.”
Beteendetrappan
Målgruppen för Maj-dagarna och Oktoberdagarna är de individer som befinner sig på steg 3-5 i beteendetrappan. Dessa utgör 76% av dem som svarade på enkäten. Genom förebilder och samtal hoppas vi inspirera besökarna till att klättra ett steg uppför beteendetrappan.
2022 inleder vi majdagarna med panelsamtal där vi lyfter fram individer som bidragit till förändringar på olika områden. Sista dagen bjuder vi in föreningar och organisationer som på olika sätt arbetar med hållbarhet. Det är vår förhoppning att besökarna ska hitta nya sammanhang för att vidareutveckla hållbarhetstänket. Insamlingsstiftelsen Magdalas målgrupp befinner sig redan på steg 6 och 7.
Insamlingsstiftelsen UpplevBillesholm har även inlett samtal med kommuner om att skapa lärlingsutbildningar för individer som idag står utanför arbetsmarknaden. Här hoppas vi kunna nå de 4% som befinner sig på steg 1 och 2 i beteendetrappan.
31% att de önskar att bli mer hållbara och ta ett steg högre på trappan.
Från maktlös till hoppfull
“Klimatångest gör att många av oss blir handlingsförlamade. Företag behöver därför bli bättre på att förmedla sin vision och sitt arbete, att vi är på väg framåt och att konsumenternas val spelar en viktig roll i den utvecklingen.”
Bara vetskapen om att vi är flera som samarbetar och att jag som konsument med mina val påverkar företag och politik, gör att alla blir mer benägna att agera. Tillsammans utgör vi den så kallade Triangle of Change som kan förflytta samhället i en hållbar riktning.
Enligt den norska psykologen Per Espen Stoknes så kan maktlöshet leda till förnekelse och handlingsförlamning. Det bidrar till det gröna gapet mellan hur vi känner och vill agera och hur vi faktiskt gör.
(52%) känner sig maktlösa när miljö- och klimatfrågan kommer på tal.
Sommaren 2018 fick jag klimatångest (något jag skrivit om i antologin Skiftet). Detta ledde till att Sven Jönssons Cykelaffär AB förvärvade dagbrottet Norra Albert och att jag tog initiativ till Söderåsdagen. Det blev början till föreningen TeamAlbertMTB som bildades i december 2019.
Idag erbjuder klubben både tjejträning och ungdomsgrupper. Sommarren 2021 stod föreningen som arrangör för en av deltävlingarna i x-cup.
Kaos på hjärnkontoret
Vi är inte så rationella som vi tror. Känslor och normer styr våra beteenden, och vetskapen om detta är ett av hållbarhetskommunikatörens främsta verktyg.
2020 upplät Sven Jönssons cykelaffär AB mark till Belinda Wigerfelt AB för att anlägga en ekologisk snittblomsodling. 0,50 in i filmen nedan berättar Belinda om sin verksamhet.
MTB-banan och snittblomsodlingen ligger i anslutning till Sven Jönssons cykelaffär AB som Sven startade när han var 14 år, 1974. Idag är det Sveriges största cykelaffär med mer än tusen olika färdigmonterade cyklar i butik, fullserviceverkstad och begagnatförsäljning. Vi har byggt upp sidan www.cyklat.se för att inspirera fler att upptäcka cyklingen och www.nycykel.se där hela sortimentet av elcyklar finns.
Ta mig till din ledare
Människan är en social varelse som förhåller sig till olika grupper. Inom varje grupp finns inofficiella ledare, s.k. fyrtorn som inför nya beteenden. I större skala kallas dessa influen- cers. Ett väl avvägt influencersamarbete kan gynna ditt varumärke, men vi lever i en föränderlig värld så det gäller att hänga med.
Klimatpsykogen Renée Lertzman
Vi behöver förstå utmaningarna och vi behöver känna att vi kan göra något åt dem – men vi behöver balans.
Vad föreslår Renée Lertzman för lösning?
Jo, vi behöver något som kallas för intoning (attunement). Det innebär att vi behöver känna att vi spelar i samma liga, med varandra och i samhället. Att vi är accepterade där vi befinner oss känslomässigt, att det är okej, att läget är som det är. För när vi känner acceptans blir vi mer benägna att finna lösningar och agera.
Det finns en tendens att fokusera för mycket på teknologisk utveckling. Vi kan skapa mycket förändring om vi bara ändrar våra vanor och vår syn på hållbarhet.
Använd storytelling, konst och kultur som kanaler. Välj exempel för att illustrera ditt budskap från miljön nära de målgrupper du vill nå.
Använd nudging och missa inte skrytfaktorn. Vi gillar att berätta om nya lyckade vanor för andra.
Dra ner på domedagsretoriken och fokusera på det positiva: mixa 80 % pepp och 20 % allvar.
Hur kan vi hjälpa konsumenten att gåfrån attityd till handling?
Det finns ingen enskild lösning. Vi lever i ett konsumtionssamhälle och många av oss lever i tron att vi bara är ”en konsument” och att allt man kan göra är att fokusera på sitt eget individuella konsumentbeteende. Men vi människor kan göra en massa andra saker än att konsumera – när vi agerar tillsammans med andra. Vi behöver byta fokus och se oss själva som aktiva medborgare som har makt att påverka politiker och samhällsstrukturer. Det blir ofta fel när vi lägger för mycket fokus på individnivå och bara berättar om vad DU kan göra. Vi behöver skifta narrativet från ”vad kan du göra för att minska konsum- tionen” till ”vad kan vi göra tillsammans för att ändra själva förutsättningarna för produktionen”.
Vi måste prata mer om sociala rörelser, gemensamma handlingar och vad vi kan göra tillsammans. Vi behöver skapa förändring med större effekt. Därför behöver vi fokusera på vad kollektivet kan göra tillsammans – stora, gemensamma förändringar där individen ingår men inte är en enskild, avgörande faktor.
Vad är nudging?
Ida Lemoine, VD Beteendelabbet
Vad är egentligen nudging?
Nudge är ett engelskt ord som på svenska brukar översätts till ”liten knuff i rätt riktning”. Det handlar om att identifiera beteenden, inte attityder, och är ett verktyg som hjälper oss att enklare göra vissa val. Genom nudging kan vi se på vilka sätt ett beteende skulle kunna uppmuntras, förstärkas eller förändras. Det kan till exempel handla om att förändra standardvalet till att bli ett klimatsmart alternativ, att för-
stärka det önskade budskapet, påminna vid rätt tidpunkt eller engagera användaren i lösningen. Något så enkelt som att använda mindre tallrikar vid en buffé påverkar hur mycket mat vi slänger och minskar därmed matsvinnet.
Vi människor vet oftast vad som är rätt eller bra att göra men ändå har vi svårt att gå från viljatill handling. Nudging tar hänsyn till att vi inte alltid är helt rationella och därför inte alltid fattar de bästa besluten. När vi designar besluts- miljöer utifrån beteenden, kan vi hjälpa individer att slippa ansvaret att ”välja rätt” i komplexa beslutssituationer och istället hjälpa dem på traven, säger Ida.
Nedanstående förklaring är hämtad från Västsvenska handelskammaren:
”– Nudging handlar om att få människor att bete sig på ett önskat sätt genom att förändra deras valsituation. Men utan att förbjuda eller ta bort några alternativ, säger Linus Olsson Collentine, psykolog och nudgingexpert.
Begreppet populariserades av juristen Cass Sunstein och beteendeekonomen Richard Thaler 2008. Men det var först i samband med att Thaler fick nobelpriset i ekonomi 2017, bland annat för sina teorier om nudging, som det stora intresset kom.
Det idag kanske vanligaste exemplet på framgångsrik nudging tillämpades på den nederländska flygplatsen Schiphol, där en målad fluga i pissoaren fick brevidkissningen att minska med 80 procent. När besökare kunde välja att pricka en fluga eller inte, så valde de flesta att pricka rätt.
Ett annat exempel på nudging är Clarion Sign i Stockholm där man lyckades minska matsvinnet med 20 procent genom att erbjuda en något mindre tallriksstorlek. Genom att använda sig av nudging kan man alltså ”putta” en person ett steg i rätt riktning och helt enkelt göra det lättare att välja rätt.
Att det fungerar beror på mänsklig psykologi och hur vi fattar beslut.
– Vi tar upp mot 30 000 beslut per dag. Det är orimligt att tänka igenom alla dessa, utan många sker helt omedvetet. Vi människor har en förmåga att vara rationella och logiska, men många av våra beslut tas direkt av reptilhjärnan som reagerar automatiskt, förklarar Linus Olsson Collentine.
NUDGING FÖR FÖRETAG
För att kunna förändra ett beteende handlar det allra först om att bestämma vilket beteende vi vill påverka, och därefter titta på hur och varför personerna i fråga beter sig som de gör
– Tänk till exempel på en person som vill börja träna, men aldrig kommer igång. Här måste vi först förstå vilka hindren är. Är det ett par nya skor eller är det vägen till gymmet? Först när vi vet det kan vi designa lösningar utifrån forskning och teorier om hur människor fungerar.
För företag som vill använda sig av nudging finns många möjligheter. Det kan till exempel handla om att få kunder att anamma ett mer hållbart beteende eller medarbetare att göra mer hälsosamma val.”
Hur hanterade jag min klimatångest?
2019 berättade jag i den här vloggen hur jag hanterat min klimatångest.