Här kan du läsa mer om Kalundborg
1261 uppfördes ett franciskanerkloster öster om Höjbyn. Kanske var det i samband med detta som skeppet började lägga till vid den lilla fiskarbyn Kordelen. 1285 användes fortfarande västborgen, men ett nytt byggnadsverk tog form i öster. Vallgraven utökades och ringmurarna förstärktes. Den som ville ta sig till Höjbyn fick lägga till vid skeppsbron (dagens Skibbrogade) och ta sig runt en bred vallgrav som omgav både Kalundborgs slott, Höjbyn och Västborgen.
Efter att ha rundat vallgraven kom den resande in norr om byn där Fransikanerklostret låg på höger sida. Efter att ha passerat klosterkyrkan förde vägen via en bro över till Höjbyen. Vallarna krönts av en pallisad.
Slottet var omgivet av en hög mur som följde borgholmens kanter. Överst på ringmuren fanns en vaktgång i trä som man nådde från den yttre borggården.
När besökaren passerat vindbryggan och porten till den yttre borggården reste sig slottet. För att komma in i slottet måste besökaren gå till höger där huvudporten satt mitt på den västra flygeln.
Via slottets huvuddörr gick man rakt igenom slottet och ut i den inre femkantade slottsgården. Här fanns ingångarna till slottets fem flyglar. Allt var uppfört i tegelsten utom den omgivande muren.
1285 plundrades Kalundborg och Horsens av en norsk storman. Efter det förstärktes borgen ytterligare. Samtidigt blev borgen förvaringsplats för politiska fångar.
Omkring 1320 pantsatte den danske kungen Kalundborg till greven i Holstein. 1341 belägrade Valdemar Atterdag Kalundborg, men fick ge upp. Först 1344 överfördes Kalundborg till Valdemar Atterdag.
Valdemar Atterdag
Valdemar Atterdag förstärkte slottets yttre ringmur med ett av de största tornen under dansk medeltid – Folen. Slottet renoverades och byggdes ut så att den kunde husa alla vid Danehovet, stormännen med deras följen. Slottet var skräddarsytt för stormöten. Vid ett möte deltog 72 av rikets stormän, som var och en reste med sina följen.
När Valdemar Atterdag dog reste hans dotter Margareta till Kalundaborg, som blev Margaretas första bas i Danmark.
Före 1430 hade den danske kungen inte något fast residens utan reste mellan olika slott. Under långa perioder förvarades en del av riksarkivet på Kalundborg. Här hölls även flera viktiga politiska möten.
Dorotea av Brandenburg (1430-1495)
1445-1448 var hon drottning i egenskap av maka åt Kristoffer av Bayern. När han dog gifte hon om sig med hans efterträdare, Kristian I. I det första äktenskapet hade hon tillförsäkrats stora egendomar om Kristoffer skulle avlida före henne (Roskilde, Ringsted, Kalundborg, Jämtlands län, Örebro slott med Närke och Värmland).
Efter Kristoffers död ledde Dorotea interimsregeringen och gifte sig den 26 oktober 1449 med Kristoffer I (1426-1481). 1488 gjorde hon en pilgrimsresa till Rom. 1464 hade hon förlorat kontrollen över sina svenska förläningar och ägnade resten av livet åt att försöka få tillbaka dem. Bland annat låg hon bakom bullan mot Sten Sture.
Med henne som värdinna hölls många riksmöten i Kalundborg. Slottet var ett av de mäktigaste i Danmark och utstrålade den makt och prakt som var värdig en furstinna.
1520 nådde Kalundborgs slott sin maximala utbyggnad. I krigen med Sverige användes slottet som statsfängelse för svenska krigsfångar.
1523 var Claus Eriksen länsman på Kalundborgs slott och överlämnade slottet till Fredrik af Holsten utan strid.
I samband med kriget 1658 revs östborgen av svenskarna.
