Vi kommer aldrig få veta varför kvinnokroppen ansågs helig – men vad vi vet är att ”Den första personifierade heligbilden i människornas historia är feminin, därom är mytforskare och arkeologer eniga – det gäller för hela världen. Skapelsen och urkraften tar form i modern – Livmodern – Moder Jord – Den stora gudinnan”, skriver Birgitta Onsell i boken Tusen år av tystnad. Sedan jag av en slump läste boken 2015 har den inspirerat mig till att skriva Vrede i Älvdalen. Jag vill hitta in i gudinnedyrkarnas världsbild.
Av Birgitta Onsells bok har det blivit ett museum i Nämforsen – Kvinnominne. Tack vare youtube kan vi ta oss 30.000 år tillbaka i tiden. Titta och reflektera.
”Den heliga förmågan att skapa liv – att föda liv” var anledningen till att kvinnan ansågs helig.
Det finns även en film från när museet invigdes där Birgitta Onsell intervjuas 15 minuter in i filmen.
Kvinnans sköte – en helig övergångsplats.
I boken Kvinnoporten menar Gunilla Karlsson att den gravida kvinnans kropp betraktades som en övergångsplats. ”Kanske var den födande kvinnan en gudomlig genomförare av mysterierierna kring liv och död.”
I Övraby kyrka sitter Jesus i porten till himmelriket. Lägg märke till att porten inte är rund utan avslutas med ”spetsar” längst upp och längst ner. I boken Kvinnoporten finns en bild av en smalare himmelsport som har stora likheter med en förenklad bild av en fitta. Gunilla Carlson ser även kvinnoskötets likheter med formen på skeppssättningar och båtgravar. Den dödes sista farkost var ofta en båt. Har detta också en symbolik som kopplas samman till porten och kvinnans sköte?
Gunilla Carlson skriver att skenet runt himmelsporten är ”symbol för stor helighet. Det är ikonmålarens sätt att försöka åskådliggöra en direkt relation mellan de heligas jordiska tillvaro och den himmelska. Skenet är den gudomliga glansen från himlen som skymtar på andra sidan öppningen eller porten, den som skiljer oss jordiska varelser från Guds himmel. Och himlen är symbol för vad som väntar efter döden. Den hedniska föreställningensvärlden har levt kvar hos oss ända in i våra dagar om den än fått ändrade former.”
Länkar
Här hittar du en sammanställning av min research för Vrede i Älvdalen