Får nypa mig i armen. En dröm håller på att gå i uppfyllelse!
Sedan 2018 har jag ägnat en stor del av min vakna tid åt att fundera på vad jag kan bidra med för att förhindra klimatkrisen. Det fick mig att återvända till sociala medier för att försöka inspirera till ett mer hållbart liv.
Glöggminglet på lördag har temat #enhållbarjul håller på att bli den inspirerande mötesplats som jag drömt om.
Klockan 16 – 17 är jag värdinna för samtalen som kommer handla om Hållbar mat.
Lucka 9
När min farmor slaktade användes nästan grisens alla delar. Farfar älskade ”grisatassa”, jag älskade saltad gristunga. Än idag minns jag hur farmor kokte grishuvudet innan hon petade loss köttet för att göra sylta.
Cykelhandlarens mor använde också alla grisens delar. Dessutom kan han mala senap med kanonkula, något jag aldrig lyckats med. Första gången jag såg någon mala senap med kanonkula var när jag hjälpte till på Hushållningssällskapets julmässa på Bollerups borg. Där bakade jag go-rån över öppen eld. I samma rum kärnades även smör.
På Gessi fäbod kokas fortfarande messmör över öppen eld.
Detta och mycket annat talar jag om med författaren Marianne Gunve.
Hållbar mat till glöggminglet 2020
Text av Marianne Gunve
Mitt uppdrag i glöggminglet är att engagera mig i en mix av litteratur och mat. Svårt, tänkte jag först, men jag gillar utmaningar. Jag valde att arbeta utifrån min senaste roman Clarys Krig och fann en mängd intressanta infallsvinklar. Romanen skildrar åren 1939 till 1945. Jag gjorde också jämförelser mellan då och nu. Av romanens 389 sidor skildras mat på över 44 sidor samt desserter och bakverk på 18 sidor. Sedan tillkommer bröd, grönsaker, bär och frukter här och var.
Vad som var speciellt under krigsåren var dock inte mat utan bristen på densamma. Ransoneringskorten kom redan 1938, vilket visar på att staten var medveten om att utvecklingen i Europa, och då speciellt Tyskland, bäddade för krig. Först 1939–40 började korten användas (sid 11 och sid 69).
Jakt och fiske var vanligt för att dryga ut maten. Man rökte och saltade (sid. 12 och 187). Man plockade svamp, bär och frukt, syltade och saftade och lade in i salt-eller sockerlag (sid 15 och sid 97). Man konserverade ägg i vattenglas (natriumsilikat) samt kött och grönsaker (sid 18). Man hade höns och gris även inne i staden (sid. 14 och 15).
Ju längre kriget fortskred desto mer frodades hamstring och ockerpriser. Filmer med Annagreta Lundhed, alias ”fru Hamsterlund”, visades på biograferna (sid 66). Fläskbaronerna nämns tillsammans med andra ockrare (sid 10). Många skaffade mat på landet hos släktingar bland bönderna (sid 14, 83, 139, 342 m.fl). I matlagningen måste många ingredienser bytas ut och det fanns behov av nya receptböcker. Fru Frosta = Karin Frostell gav husmodersråd och medverkade i kokboken ”Man tager vad man haver” (sid 220). Panerad mannagrynsgröt (sid 291) = substitut för stekt fisk. Soppa på fläskkotlettsben (sid 293), som sedan eldas i spisen och till våren används askan som gödsel. Palsternacksbullar och gratinerad purjo serveras vid en supé med musikunderhållning (sid 301) och följs av paradrätten hackad panerad selleri = substitut för kalvkött. På strömmingen åt man både rom och mjölke (sid 342).
Hur kan man då göra jämförelser mellan dåtidens mat och nutidens? Jag fick följande funderingar genom Clarys Krig:
- Vad som var hamstring förr, kan kanske jämföras med prepping nu? Det gäller att vara förberedd inför kommande bistra tider.
- Det som hette långkok förr, har bytt namn till slow cooking = ett hållbart koncept alltså.
- Handlaren var väsentlig (sid 98 – 99). Där fick man personlig service och kunde handla på krita. Hemmafruarna handlade ofta varje dag. Sedan kom ”kvinnofrigörelsen” på 60- och 70-talen. Vem hade tid att handla dagligen? Servicen försämrades i och med de s.k. snabbköpen. Man valde hel- och halvfabrikat fram tills för några år sedan. Gårdsbutikerna är våra nya personliga handlare. Ibland kommer de till och med till oss genom REKO-ringar.
Vad gäller julmaten är den fortfarande lika traditionell nu, som på 40-talet. Undantaget är den alltmer populära vegetariska högtidsmaten. Vegetarianer fanns redan på 40-talet och maten tillhandahölls i s.k. kruskabodar. Under krigsåren blev kosten mer och mer vegetarisk av nödvändighet. Nutidens vegetarianer har gjort ett aktivt val av kost. De första kända veganerna bildade The Vegan Society år 1944 i Storbritannien. Till Sverige kom veganismen först 1976 (Veganföreningen i Sverige), men en tråd löper från krigsåren till nutid.
Marianne E Gunve Författare
Marianne Gunve finns på FB med länkar till högläsningar.
Här kan du vara med på boksläppet av Claris krig
Länkar
Här hittar du länk till FBlive kl 14-20
Här hittar du länk om du vill vara med via zoom kl 15-20
Här kan du höra när jag och Malin Lundskog idag talade om det hälsosamma med att umgås
Tips på hållbar julmat
Annika Christensen tipsar idag om honungsstekt brysselkål på sin instagram.
