Daggvått gräs mot bara fötter. Smultronplock och regnskadade rosor i rosa, vitt och gult. Så här vill jag tillbringa mina födelsedagar – njuta av livet här och nu.
Stilige Sonen och Förtjusande Fästmön var här i eftermiddag. Varmrökt lax och nypotatis från egna landen. Sedan plockade vi bär mellan regnskurarna. Det är lyxigt att ha så mycket bär i trädgården att besökarna kan plocka hur mycket de vill.
Dessutom blir det bra samtal av bärplockning.
Jag vill bara berätta hur oändligt tacksam jag är för alla gratulationshälsningar. Så här skrev jag på FB tidigare idag.
Tack för alla gratulationer (närmare 300 om man lägger ihop FB, SMS, Messenger och telefon – så jag har inte kommenterat alla).
Aldrig har jag uppskattat en födelsedag så mycket som förra året – en födelsedag jag var rädd att jag aldrig skulle få uppleva pga malint melanom – men allt var verkligen borttaget.
Året som gått har varit fantastiskt – och jag är obeskrivligt lycklig! Det är som med skrivandet – kontraster förstärker. Kanske hade jag aldrig uppskattat vardagens självklarheter om jag inte hade upplevt avsaknaden av dem.
Mannen jag lever med ser mig varje dag – berättar hur vacker jag är även om jag vet att håret ser för dj-t ut och jag är oduschad. Jag har världens bästa barn och vår kontakt har ett djup. Idag känns det som att jag finns för dem på deras villkor – till skillnad från hur jag tidigare betett mig.
Under året förverkligades min barndomsdröm – nu har jag gett ut TVÅ böcker! Och alldeles nyss insåg jag att det finns två saker jag blir genuint glad för
1) Tid med barnen – att de verkligen ger mig av sin tid!
2) Att människor tar sig tid att läsa och kommentera mina texter. Fick nyss en gratulation här på FB där gratulanten berättade om sin upplevelse av boken – och wow – jag blev så obeskrivligt glad.
Den här bilden är tagen i Hammenhög 2012. Det var en lycklig dag med Annica Gilbertsson och Ann Wikström – den dagen låg som en lycklig ö i mitt helveteshav där allt bestod av ångest och konflikter. Jag levde med en falsk yta. Då visste jag inte att det var mindre än en månad till ett uppläst SMS skulle förändra allt.
Minst tre gånger har Cykelhandlaren räddat mitt liv – men viktigare än livet är den vardagslycka han ger mig. Idag har jag insett att lyckan inte bor i en fin fasad, i de hisnande resorna, i de stora festerna. Nej, min lycka bor i en kvällspromenad där rosendoften dallrar över stigarna, i en nerförsbacke där vi tävlar om att rulla längst eller i kvällens högläsning när jag vilar på hans arm.
Och när jag läser alla gratulationer på FB känner jag mig rik! Jag är sedd för den jag är – trots alla mina fel och brister. Jag är stolt över att jag vågar vara öppen med hela mitt register av känslor. Och jag är oändligt tacksam för varje gratulation – för den tid du gett mig av ditt liv!
TACK!!!
Men oj vad jag längtar efter att träffa alla vänner från Österlen! Till slut har jag bestämt mig – det blir boksignering trots Coronakrisen – på torsdag kör jag till Ystad.
Boksignering utanför Ystads bokhandel
Torsdagen den 16 juli kl 16-18
Fredagen den 17 juli kl 10-12
Tidigare födelsedagar
(Om jag ska vara ärlig skriver jag den här bloggen för min egen skull … och jag har börjat jämföra mina födelsedagar – njuta av den utveckling som sker på ett år. En sorts tacksamhet för livet.)
2019 – femtioårsfirande och elcykel
2015 – sista födelsedagen i Övraby