Jag är inte längre ensam om att vilja ge de häxanklagade upprättelse. Sedan jag hittade protokollen i maj 2014 har det hänt mycket. (Här hittar du länkar om hur jag hittade protokollet.)
Torbjörn Näs i Mora inspirerades av tidningsartikeln i Mora tidning i september 2018, gav sig ner i arkiven och fann handlingar från rannsakningen i Orsa. Via Dalarötter kan du köpa häftet om häxprocesserna i Orsa där han gått igenom vilka de häxanklagade var. Ett helt fantastiskt arbete! (Här hittar du mer info om Dalarötter och hur du kan beställa häftet.)
I oktober 2019 fick jag via Radio Dalarna veta att ett medborgarförslag nu lett till att ett minnesmonument ska invigas i Mora. (Här hittar du länkar till intervjun i Radio Dalarna och Tv 4 nyhetsmorgon.)
I november 2019 startade jag ett instagramkonto för mitt författarskap. (Följ gärna mitt instagramkonto som du hittar här.) När jag skrev inlägg med #häxprocesser fick jag kontakt med artisten Anna Vild. Det var ett magiskt möte. Hon hade planer på att göra en teateruppsättning om Malin Matsdotter som brändes levande i Stockholm 1676. Vi talades vid via FaceTime några gånger och jag skickade mitt manus till henne. I mars 2020 kommer du kunna se smakprov av uppsättningen i Älvdalen (mer info kommer).
Anna Vild företräder rörelsen Nordic Noise Movement som vill ge de häxanklagade upprättelse. De stora manifestationerna kommer äga rum i Stockholm skärtorsdag 2020. I veckan publicerades den första debattartikeln.
”Häxprocesserna i Sverige och speciellt de i och kring Härnösand 1674-1675 är den största rättsskandalen i Nordens historia.
På ett år hölls 7000 så kallade ”häxförhör” där 95% var kvinnor. Cirka 700 kvinnor i Härnösandsregionen stod anklagade och sammanlagt avrättades minst 125. I Dals socken dödades 18 kvinnor. Det var varannan kvinna i en hel socken (48 %).”
Debattartikel i Kyrkans tidning 200120
Runt Anna Vild samlas människor som liksom jag anser att det är en rättsskandal att domarna inte upphävts, att inte varje by där kvinnor avrättades har en minnessten, att vi inte läser mer om häxprocesserna i skolan.
”Det handlar om kvinnor som vi vill rentvå och vars livsöden vi vill minnas med värdighet och respekt. Historien om Härnösands inblandning har mörklagts, gömts undan och få känner till den. Men det är hög tid att den lyfts upp i ljuset på allvar. ”
Vi har mycket att lära av historien. Idag talar vi om vikten av att vara källkritisk – i häxprocesserna ser vi faran med att lyssna till andra utan att tänka själv.
De bevarade protokollen ger oss en möjlighet att diskutera kvinnosyn utan den polarisering som ofta uppstår i dagens debatter.
”Vi vill att det avsätts en summa pengar för att starta en stiftelse under namnet Kvinnominne. Vi är beredda att ta hand om strukturen och arbetsuppgifterna som bland annat kan bestå i att ta fram skolundervisningsmaterial, filmer och texter om kvinnohistoria. Något som vi kan dela med oss med skolor regionalt, men även över hela Sverige där kunskapen om kvinnohistoria är fortsatt låg.”
Genom att lyfta fram de häxanklagades historia kan vi även diskutera andra oförrätter som begås mot kvinnor, vi kan diskutera jämställdhet och de patriarkala religionernas inverkan än i våra dagar.
”Vi vill att det görs ett tidlöst vackert och ljust monument över en sådan händelse där vi hedrar dem och andra kvinnor som utsatts för oförrätter. En skylt intill källan kan förklara syftet och bli ett pilgrimsmål, något positivt för allmänheten, men också för nationella och internationella besökare som kommer till Härnösand.”
Rörelsen NordicNoiseMovement handlar inte bara om att ge häxanklagade upprättelse. Det handlar om att diskutera samhällsstrukturer och få en verklig förändring. Metoo gav en inblick i dolda strukturer som påverkar kvinnors liv. Först när vi kan diskutera frågan öppet kan vi få en förändring på djupet.
”Vi anser att det är först när man tar itu med gamla oförrätter som man kan förändra något på djupet, i nuet.”
Länkar
NordicNoiseMovment på instagram