I kväll föll snön som tjocka bomullstussar. Fastän jag inte är förtjust i kyla älskar jag att vara i Älvdalen i november och mars. Det är mysigt att sitta inne i novembermörkret och skriva.
Aldrig är solen så intensiv som när den reflekteras i marssnö.
Vanligtvis brukar det varken vara snö eller julmarknad när vi reser till Älvdalen i november, men i dag var det premiär för julmarknaden i Västäng hos Lia Hahlin. Handgjort och småskaligt. Njut av vinterbilderna!
Med material från naturen
Storstadens butiker fylls av tallkvistar och lärkgrenar i plast. Mossa beställs från blomstergrossisten och fraktas i kylbilar, lastas om och fraktas igen. Julmarknaden i Västäng är en motvikt till all konsumtionshysteri och idioti. Här har skogens pinnar och kottar förvandlats till stjärnor. Mossan har plockats i skogen utanför stugknuten.
Närplockat och hemkokt
Torkade trattkantareller, glögg på lingon och svartvinbär. Kakor, bröd, knäck – och givetvis Kavelgris (eller hur det stavas). Allt tillagat av Lia Hahlin, Monika Malm och de andra säljarna under höstmånaderna. Vilket pyssel!
Jag köpte en fjällröding rökt på alspån och enbärsris, tio saffransbullar, en påse saffransdrömmar med vit choklad och en burk Vallörtssalva.
Lia Hahlin har stor kunskap om användandet av örter. Svårläkta benbrott, ödem och svullna leder var bara några av salvans alla användningsområdena.
Återbruk
Det fanns gott om hantverk, men jag föll för de här änglarna gjorda av gulnande boksidor. Lia Hahlin berättade att de köpt julpynt på loppisar under året – bland annat rostfria kärl (perfekta för julgrupper eller fågelbad i vinter).
Inte konstigt att jag älskar Älvdalen!
Länkar
Här kan du läsa om förra helgens julmarknad i Stenestad
Tini visade mig bilder från julmarknaden på Brända hedby i Djura – så långt ifrån Tivoli som du kan komma! Du hittar mer info på deras FB-sida.