För vart år skalar jag av, strävar efter att leva enklare. I årets julfirande har det varit förändringsfokus på maten.
Förr om åren brukade vi baka mandelmusslor och struvor, göra knäck och äta julmat hela december. Beskedet om hudcancer, insikten om kostens betydelse och sommarens klimatångest har förändrat mig i grunden. I år letar jag nya alternativ. (Några har jag redan hittat och kommer dela med mig av här på bloggen.)
Istället för att köpa hem en massa sillburkar (där hönsen ofta får hälften framåt sommaren) har vi ätit julbord på Salomon krog och julbrunch på Erikstorps kungsgård. Till vardags äter jag varken kött, gluten eller socker – men när vi är ute och cyklar har jag inga begränsningar. Du kan tro att jag njöt! Nu har jag fått frossa i sill och julgodis. (Jo, det blir nog lite till när jag ska hem till mina föräldrar.)
Även julpyntet har jag dragit ner på. Egentligen skulle jag nog kunnat skänka bort det mesta som ligger i skåpen. Vi beställde de största amaryllisarna från en odlare i Nederländerna och planterade dem i samma krukor som vi använt förra året. Nu tar vi fram dem efterhand och kan njuta LÄNGE av prakten. För mig är det samma upplevelse varje gång att se stjälken växa upp, knoppen svälla och sedan slå ut. Om stängeln blir dallrig klipper jag av den och binder en bukett med grönt från gårdens odlingar.
Eftersom vi huvudsakligen äter egna äpplen under hösten är clementiner en lyx. Vi har massor av äppelmust i frysen som jag värmer med juliga kryddor. Jag njuter av det enklare livet. Älskar långa vinterpromenader istället för att pynta, njuter av att titta på foton och skriva texter till bloggen. Problemet uppstår när jag ser alla mysiga bilder i sociala medier. Därför överväger jag att ta en paus från sociala medier fram till januari. Kanske skulle jag bara skriva några inlägg som automatuppdaterar och sedan ta en paus.
Vi använder presenter för att visa vår kärlek och uppskattning, men stressar ihjäl oss i jakten på den perfekta gåvan – i stället för att faktiskt spendera tid med personen vi vill visa uppskattning för.
Den 20 december åker jag till Ystad och återvänder inte till Cykelhandlaren förrän till julafton. Inte en enda nyinköpt julklapp har jag med mig till mina föräldrar. (Här kan du läsa om tidigare års julklappar.)