Nu när jag är iväg och skriver i Älvdalen kan jag passa på att publicera några klipp som jag sparat ner för att ha i framtiden …
Att ta verka för biologisk mångfald blev mitt livsändamål efter psykiatriska kliniken. De senaste åren har vi sått in hela fält med solrosor för fåglar och humlor. Så snart solrosfältet är tömt börjar vi fågelmatningen. De kommer i hundratals – bofinkar, koltrastar och grönfinkar. Det har blivit som våra husdjur.
Nedan kan du läsa några faktaklipp om småfåglar.
Här kan du se när Fågelräddaren matar våra fåglar.
Rapporten ”Sveriges fåglar 2018” visar både väldigt positiva och negativa exempel. Det har exempelvis de senaste 10 åren gått väldigt bra för sångsvan, storskrake, havsörn, tornfalk, trana, silltrut, sydlig gulärla, gärdsmyg, tofsmes, nötkråka, steglits, domherre och stenknäck och många vadare såsom nordlig kärrsnäppa och rödbena. Allra starkast ökning uppvisar bland andra gransångare, gråsiska, brushane och fjällripa.
De negativa tendenserna för flera arter är också starka. Det fortsätter gå dåligt för jordbruksfåglar som ortolansparv och ärtsångare. Flera av landets utpräglade skogsfåglar går det också sämre för. Antalet observerade järpar har nästan halverats på tio år, det ses en tredjedel färre orrar, 22 procent färre tjädrar och observationer av talltitor har minskat med 30 procent. För lappmesen, som kräver gammal skog för att trivas, är dataunderlaget mer osäkert de senaste 10 åren, men sett på en 20-årsperiod har arten minskat med hela 72 procent.
Här kan du se ett klipp från den 11 november 2018 när fåglarna äter.
Andra arter som visar starkt nedåtgående trender är bläsand, småspov, havstrut, sommargylling och grönfink.
40 procent av världens 11 000 fågelarter minskar och var åttonde art är utrotningshotad. Hoten varierar, men de har en gemensam nämnare – människan.
– EU:s jordbrukspolitik har bidragit till att boskapsskötseln koncentrerats. Det betyder att det finns allt färre insekter och insektsätande fåglar som svalor i jordbruksmiljöerna. Man kan exempelvis välja ekologiska produkter eftersom det finns mer insekter i miljöer som producerar ekologiska livsmedel, säger han. ( Teemu Lehtiniemi på Birdlife Finland)
Länkar
Hur går det för Sveriges fåglar? – Natursidan