Det är nu en vecka sedan vi fick kontakt i FB-gruppen ”Vi pratar hudcancer i alla former”. Tack vare dig känner jag mig inte ensam om min rädsla och oro. Ska man ens berätta för omgivningen om melanomcellerna? De är ju redan bortplockade.
Jag valde att gå ut på bloggen. Även där tar orden slut.
Vad är det med mig? Jag som alltid brukar kunna skriva av mig om allt. Nu är orden bara borta och annat kommer in.
Idag har jag träffat en fantastisk kvinna. Läkarna sa att hon hade mellan tre och fem månader kvar att leva. Hon la om kosten och fokuserade tankarna på tillfrisknande. Läkarna är förvånade – cancertumörerna har minskat – fastän hon endast fått behandling för dem livets slutskede.
Iris delade med sig av vad hon läst om kost. Jag har även fått veta hur hon tänker sig frisk. Tolv sidor klokheter har jag antecknat. Så snart jag har gått igenom anteckningarna lovar jag dela med mig.
Hoppas att du också hittar hjälp att vända tankarna!
Nu tar vi oss igenom det här tillsammans!
Allt gott!
