Det finns turer som är svåra att beskriva med ord.
Söndagens cykling är en sådan.
Fastän vi cyklat på Kullahalvön så många gånger förr upptäckte vi massor av nya vägar, nya platser och fick nya restaurangupplevelser.
Så klart gör vädret mycket för cykelupplevelsen – och vädret kunde inte vara bättre. Klarblå himmel – högsommarvärmen – redan i maj!
Vi var totalt oförberedda när vägen vi valt slutade i en återvändsgränd med fantastisk utsikt. En sådan plats måste utforskas. Vi parkerade cyklarna, låste fast hjälmarna och följde stigen nerför branten.
Vart vi än vände oss fick vyerna oss att tappa andan. Efter att ha tagit in bergen, havet och kullarna började jag se detaljerna, gnida blad mellan tummen och pekfinger, lukta och artbestämma.
Lägga mig på knä i gräset för att föreviga de lila blommorna. Orkidéer?
Och havet – ständigt det närvarande havet.
Mannen konstaterade att underlaget inte var sämre än att vi kunde cykla. Så klart hämtade vi cyklarna.
I vanliga fall följer vi Kattegattleden genom Arild. Nu kom vi ut vid hamnen. Vilken plats. Det kändes mer som Danmark än Sverige. Planlöst cyklade vi genom de smala gränderna, beundrade husen, trädgårdarna. Andades in doften av Syrén och Liljekonvalj.
I Arild finns två restauranger med höga betyg hos TripAdvisor. Vi valde Hotell Strand vars mat jag kom ihåg från min kusins bröllop. (Mer om Hotell Strand hittar du på Tripadvisor.)
Köket kunde fixa vegetariskt och gick in.
Vi valde att sitta på verandan eftersom vi varit ute hela dagen.
Maten var fantastisk!
Efter två rätter lämnade vi Hotell Strand gav vi oss ut på melonjakt. När jag letat efter min skrivbok i korgen lyckades vår medhavda vattenmelon smita. Är det inte typiskt att det skulle ske just här? Jag hade inte en chans att stoppa den när den rullade ner för branten.
Nu hittade vi en trappa ner till Arilds kapell. Medan jag kröp omkring på knä lyckades jag nässla knäet. Att det kan svida så? Så småningom hittade vi melonen och efterrätten var räddad.
Vi återvände ner till hamnen och Skåneleden.
Vilken vacker sträcka! Här måste den gamla vägen ha gått. Tätt liggande kullerstenar, härligt slingrande. Grottorna på Kullaberg lär ha varit bebodda redan på Stenåldern. Jag kan tänka mig hur stenåldersmänniskan följde djurens stigar, stigar som så småningom blev vägar.
I skogen stod en skylt till Arilds källa. Den hittade vi aldrig – men väl en underbar utsikt. (Under länkar hittar du mer om Arildslegenden.)
När vi cyklar i maj tar vi oss tid att njuta, stanna på vackra platser, krypa på knä och lukta på blommorna.
Varför ha bråttom? Det är inte antalet mil vi jagar utan upplevelser. Och upplevelser kan bara upplevas i nuet.
Vi maximerar upplevelsen genom att söka det vackra som finns nära. Jag hatar att sitta i bilen.
Från bilen får du inte mer upplevelse än att se en film, egentligen ännu mindre – ser du en naturfilm kan du åtminstone uppleva ljuden.
Vi tappade bort Skåneleden och följde en härlig skogsväg till Mölle.
Tyvärr förstör biltrafiken cykelupplevelsen upp till Kullens fyr – men utsikten kan biltrafiken inte förstöra.
Med ryggen mot fyren och benen i skuggan var det dags för efterrätt. Finns det något bättre än färsk frukt?
Vi var båda nyfikna på Skåneleden och följde de brandgula skyltarna in i skogen.
Inte helt lättcyklat. Eller rättare sagt – omöjligt att cykla med våra trekkingcyklar. Undrar om ens MTB klarar det.
Ändå ville jag fortsätta. Vyerna var hänförande. Fågelsången intensiv – och alla dessa dofter; nattviol, ramslök, liljekonvalj.
När vi fann en ny led vid Sofienlust valde vi återvända till asfaltsvägen. Det är nog första gången jag varit tacksam för att höra ljudet av bilar.
Efter den strapatsen var skogsvägarna tillbaka till Arild rena barnleken.
Om du cyklar på Kullahalvön – var inte rädd för att testa nya vägar och stigar. Men undvik de hårt trafikerade bilvägarna. Det finns andra alternativ!
Dagens cykling
Farhult – Jonstorp – Södåkra: Asfalterade härliga småvägar (skulle inte kunna beskriva närmare exakt var vi cyklade. Vi började på Kattegattleden men gjorde avstickare och fann nya småvägar).
Nabben: Tog en liten väg ner mot havet och hittade Lockensgrund.
Lockensgrund – Arild: följde Skåneleden (var beredd på att det behövs bra balans på sina ställen – men det går ju att leda cykeln)
Arild-Mölle: Vi började på Skåneleden som visade sig gå med en röd led. Dagens bästa cykling. Är du ovan vid att cykla i terräng kan du behöva leda cykeln vissa sträckor – men det är det värt! Fantastiska vyer. Följ den röda leden och du hamnar strax ovanför Mölle – vid porten till Kullaberg.
Mölle-Kullens Fyr: Vi följde bilvägen upp – tyvärr är det mycket biltrafik här vilket förstör cykelupplevelsen.
Kullens Fyr – Mölle: Här gjorde vi misstaget att följa Skåneleden – inte att rekommendera med trekkingcykel. Riktigt jobbigt, det var inte tal om att leda cykeln utan snarare att bromsa, lyfta … Fantastisk nedsträcka – men lämna cykeln och satsa på en promenad.
Josefinelust – ”Porten till Kullaberg”: Asfalterad bilväg. Den här gången störde bilarna inte oss.
Porten till Kullaberg – Arild: Den röda leden som vi cyklade på från Arild. Den här sträckan kan man cykla många gånger utan att tröttna.
Arild – Farhult: Vi började med att följa Kattegattleden men letade asfalterade vägar ner längs kusten. Kullahalvön är full av nya upptäckter.
Länkar
Skåne online – Himmelstorp och Arild
Arilds byaråd – sägnen om Arild