Mellan åtta och tio timmar i veckan tillbringar vi på cyklarna. På söndagarna är tempot lugnt och jag ser detaljer i naturens skiftningar. Vi kommer till platser vi inte visste fanns, där fantasin triggas igång. Som de här bronsåldersgravarna.
I mitt huvud kommer bilder, berättelser, karaktärer. Men jag har lovat mig själv att lägga all fokus på Marit, inte förirra mig iväg i nya historier, nya projekt. Göra klart.
Efter fredagens utlåtande från Helena filade jag på mitt synopsis och skickade in det till henne. Idag fick jag hennes kommentarer. Återigen prickade hon in mina tveksamheter, ställde frågorna som fick mig att vända på stenarna.
Vinterskolan (Skriv en roman på tio veckor) gav en bra grund. Att fortsätta arbetet med Helena är det bästa jag gjort för mitt skrivande. I henne har jag någon att diskutera projektet med, någon som är engagerad – och dessutom har så otroligt mycket kompetens. Det märks verkligen i det hon skriver.
Än en gång – TACK Helena för att du finns!