Rödbetor, västeråsgurkor, skärbönor, brytbönor – tillväxten är god i trädgårdslandet och jag plockar, rensar och fryser in. På kvällarna plockar vi tomater, äpplen, björnbär och hallon – äter och sparar. På samma sätt som människan gjort i tusentals år – innan vi fick för oss att äpplen från Holland och sugar snaps från Sydamerika skulle smaka bättre än det som växer utanför husknuten.
I lördags kom syskonbarnen på besök. Tillsammans plockade vi ägg, äpple, tomater och bönor. Smultron och hallon stoppades direkt i munnen. Äpplena blev must. På menyn fanns ägg i alla dess former; kokta, vaniljsås, glass.
Vi vuxna diskuterade mina FB-inlägg. Debatten har blivit polariserad där du anklagas för att vara rasist om du ifrågasätter flyktingmottagandet. Själv tycker jag att det är helt vansinne att bara för att du påstår att du är under 18 år ska du kunna beredas plats på HVB-boende där dygnskostnaden är upp till 1.900 kr. Jag har slutat bemöta kommentarer som ”Förordar du, som jurist, omvänd bevisbörda? Fler områden du kan tänka dig det på?”
Lika vansinne tycker jag det är att människor åker från Rumänien för att sitta och tigga utanför svenska affärer. Vad är det för livskvalitet? Och ur miljösynpunkt vore det mycket bättre att hjälpa människor på plats. ”Det är ju naivt att tro att en femma i en mugg utanför ICA skulle påverka klimatet. Hur kan för övrigt något vara överordnat medmänskligheten. Om vi inte har medmänsklighet behöver vi inte heller någon planet att leva på. Jag vill inte leva på en planet utan medmänsklighet. Det skulle innebär att du bara existerar, men inte att du verkligen lever och lever lyckligt.”
Debattklimatet på FB får mig att dra paralleller till 1600-talets trolldomsprocesser. Så jag ger mig ut i trädgården för att gräva ner tulpanlökar medan intrycken får singla ner i mitt medvetande likt gulnande höstlöv. Kanske de förmultnar till fin mylla där mina berättelser kan gro.