Dagdroppar stora som sandkorn glittrar i vitklöverns yttersta toppar. På utandningen sänker jag kroppen mot trasmattan. Andas in och lyfter upp överkroppen genom att räta ut armarna samtidigt som solen tittar över takåsen och värmer mitt ansikte. Rosdoften är svag, men den finns där. Andas ut och går upp i stående hund. Känner in ryggen. Fortfarande är den stel – men efter skakningen i söndags kan jag gå normalt. Fem djupa andetag, håller in magen, spänner stjärten, känner efter i ryggen. Hoppar jämfota fram på inandningen . Andas ut och låter huvudet hänga känner hur ryggen sträcks ut ännu en gång. Tittar fram – andas in i. I ögonvrån noterar jag en glänsande skalbagge i rosens mitt. Den har samma färg som stjälken. Andas ut och rullar upp, kota för kota. Andas in och hälsar solen som värmer mitt ansikte.
I går skulle vi skriva ner tre saker vi aldrig skulle göra, tre saker jag tycker är roligt som jag aldrig skulle göra, tre saker som vore roligt att pröva om jag inte behövde göra det perfekt, tre saker att pröva den här veckan.
Det var inte lätt att komma på. Idag bryr jag mig inte så mycket om vad folk tycker och tänker – gör mest det jag vill. På roligt att pröva skrev jag dansa hip-hop – men vet att jag valde på att skriva tango. Anledningen till att jag inte skrev tango var att tango skulle jag vara beredd att pröva även om jag inte skulle göra det perfekt. I morse berättade en av kursarna att han skulle åka till Kalmar i kväll för att dansa tango. Visst är det märkligt. Överväger om jag kanske skulle följa med – bara för att testa.
En annan uppgift vi fått är att studera vad vi undviker att göra. Kanske var det därför jag följde infallet att ta rummets trasmatta med ut i rosengården i morse?