Vid frukostbordet talar Lennart älvdalska med sin dotter. För oss andra är det som ett hemligt språk – helt omöjligt att förstå.
På Älvdalens hemsida står det att ungefär 3 000 personer talar älvdalska. Från att tidigare ha betraktats som en dialekt anses det nu vara ett eget språk av följande anledningar.
- Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
- Älvdalskan är praktiskt taget oförståelig för svensktalare i allmänhet.
- Älvdalskan har kommit mycket långt i standardiseringsprocessen. Böcker och tidningar på älvdalska ges ut och en anpassad älvdalsk ortografi har skapats.
- Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar en s.k. kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.
För Lennart är älvdalskan hans första språk. ”Jag svenskar aldrig med mina barn”, säger han. ”Vi dalskar alltid.”
Älvdalskan har flera ord gemensamma med engelskan (t ex vindue – window). På vikingatiden var det fornnordiskan som påverkade engelskan.
Lars Steensland, professor i slaviska språk, har gett ut böcker om fågelnamn och växtnamn i Älvdalen. På hans hemsida finns bl a älvdalska ordspråk.
Det är spännande att fundera över älvdalskans ursprung. Var det här i skogarna som vanerna levde kvar medan vikingarna inspirerades av medelhavets krigiska gudasagor. Jag vill tro på ett naturfolk som levde i symbios med naturen. Som likt samerna kunde känna björnens gång och molnens bana.
(På den här filmen kan du höra olika dalmål – det sista lär vara älvdalska.)