Nu har jag varit i Älvdalen hela tre dygn – och jag har skrivit EN enda mening. ”Kalla vinternätter var det som hon vilade, hämtade andan.” Och jag vet inte ens om den är bra.
Ändå vaknade jag tidigt idag. Himlen rodnande och jag valde att ligga kvar i sängen i sällskap med Kerstin, Ris-Anna, Gyris-Marit och Gertrud. Vem var de? Hur tänkte de?
Så småningom kom jag upp, gjorde några solhälsningar och satte mig vid datorn. Kopierade in textfragment som kunde få inleda varje novell, skrev en arbetsplanering för veckan.
Doften av nybakta bullar kunde jag inte motstå – och det blev Tinis frukost idag med; Vasaloppste, Vasaloppskorv, grova bullar med ruccula, paprika och ost. Tini lånade ut ryggsäck, termos och sin cykel så att jag kunde ta mig upp till isen igen.
Men först lite skrivtid! Nja, något skrivit blev det inte – istället läste jag länkar jag sparat ner om Falun – kontrasternas stad på 1600-talet. Helvetet i gruvan och paradisträdgårdarna hos Bergsmännen. Hur skulle jag kunna göra det mer spännande än historieböckernas tråkiga beskrivningar?
Strax efter lunch kom jag iväg.
Doft av nyhuggen timmer, hackspettar och småfåglar kan man inte uppleva i en bil.
Nu tog jag mig tid att känna in landskapet, Österdalälven, skogen.
Lennarts föräldrar lånade ut hund, broddar och sparkstötting.
Idag sprang Rocky lydigt en bit framför sparken. Då och då åkte jag snålskjuts. Det var så tyst att man kunde höra isen spricka. Dova, djupa knakanden – som suckar.
Vi nöjde oss med halva sjön runt. Mina ben skulle orka cykla hem också.
Solen värmde och jag satt en stund på sparken, antecknade;
Vattnets väg
solen smälter
på natten fryser
skogen
Hur vattnet driver gruvan
ut i Tiskan
till Duwall
på Nors kungsgård.
På vägen hem stannade jag till på Konsum och köpte fler morötter, en spann turkisk yoghurt och en påse cashewnötter.
La mig i sängen och ringde min älskade.
Somnade. Vaknade efter två timmar av röster.
Yrvaken.
De andra hade anlänt.
Värmde linsgryta. Skrev en rad medan jag åt.
Nu sitter de andra vid kakelugnen och jag lär inte skriva fler rader idag.
”Kalla vinternätter var det som om hon vilade, hämtade andan”. Kan de orden vara något att ha? Äsch – nu struntar jag i det här. I morgon ska jag ägna mig åt Look-Anna.